Var redo! Alltid redo! Dagens gästföreläsare är Annika Andersson från S:t Drottens scoutkår i Söderköping.
Hon inleder med att berätta kort om scoutrörelsens historia. Den legendariske grundaren är ju Robert Baden-Powell, som skapade
rörelsen 1907. Året därpå publiceras hans bok Scouting for boys och 1910 grundas de första scoutkårerna i Sverige - även flickor
är välkomna. 1917 bildas den första scoutkåren i Söderköping.
Det finns imponerande 67 miljoner scouter i världen, fördelade på 160 länder.
I Sverige har vi 83236 scouter, en siffra som växer. I 280 av rikets 290 kommuner hittar vi scouter, antalet scoutkårer är 986.
S:t Drottens scoutkår hittar vi i en scoutstuga i Alboga. Man hyr av kommunen. Hyran är låg, men det innebär att scouterna själva får
stå för underhållet av huset.
Antalet medlemmar är 63, men 23 barn står i kö, är redo för att bli scouter med andra ord.
Scouterna är indelade i fem åldersgrupper. Yngst är spårarna, 8-9 år, sedan kommer upptäckarna 10-12 år, vidare äventyrarna 12-15 år,
så utmanarna 15-18 år. Den äldsta åldersgruppen 19-25 år kallas rover, ett ord som kan tolkas som vandrare, någon som är på väg ut
i vuxenlivet.
Verksamheten kännetecknas av friluftsliv i en meningsfull och rolig miljö. Learning by doing är något som präglar det man ägnar sig åt.
Scouterna ska vara stödjande och lyssnande, vara bra kompisar, med ett lokalt och globalt samhällsengagement.
Man samarbetar med andra kårer, man träffas på läger, hajker, vandringar, övernattningar, utbildningar för både unga och för ledare. Kända är de stora s.k. jamborees - ett ord med oklar
bakgrund - där scouter från hela världen träffas.
Det är viktigt att städa upp ordentligt efter en verksamhet, ett motto lyder: " Det enda ni lämnar i skogen är fotspår."
Vad gör man då i Söderköping? Jo, en rad olika aktiviteter; man tänder elden på Valborg och ser sedan till att den är ordentligt släckt, man har en adventsmarknad, ordnar marschaller på nyårspromenaden,
har skötselansvar för två delar av Östgötaleden, man lär ut elementär sjukvård, första hjälpen.
Scouter lär sig använda kniv, såg och yxa och på scoutskjortorna ser man bevismärken för att man behärskar dessa verktyg. Denna hantverksskicklighet gör att man kan göra allt från att sy en halsduk till
att bygga fågelholkar.
Man vistas som sagt mycket i naturen, och lär sig t.ex. sova under många olika omständigheter; i stuga, i tält, i vindskydd, i hängmatta, under bar himmel.
Det skapas en gemenskap, man lär av varann, oavsett ålder, det lägger en grund för framtida utmaningar i livet.
Förutom att sova i naturen lär man sig också att laga mat där, med hjälp av stormkök, gasolspis, öppen eld. En scout tycker att god mat smakar extra gott i naturen. Man är också noga med att diska ordentligt
efter sig, I sammanhanget nämnde föredragshållaren ett för protokollskrivaren tidigare okänt verb, nämligen svinta. Begreppet härrör från ett klassiskt svenskt stålullsmärke, Svinto. Kastrullerna ska skina
så att man kan spegla sig i dem.
Nå, vad har man då för framtida utmaningar i S:t Drottens scoutkår? Det är inte helt lätt att rekrytera nya medlemmar, många försvinner när de kommer upp i högstadie- och gymnasieålder. Det kan också vara svårt att behålla ledare.
Det finns en konkurrens från idrottsföreningar om de unga själarna. Det råder en osäkerhet huruvida man får behålla stugan i Alboga.
Men Annika Andersson är ändå positiv inför framtiden, det finns så mycket nytta och glädje i verksamheten, det är ett stort privilegium att som scoutledare få följa barnen upp genom åldrarna.
Som alltid avslutas föreläsningen med några lyssnarfrågor, en gäller ekonomin, hur verksamheten finansieras. Svaret är medlemsavgifter och intäkter från aktiviteter som adventsmarknaden. Men även statligt bidrag ges.
En annan fråga gäller om det finns olika scoutförbund. År 2012 slogs de existerande fem scoutförbunden samman i en riksorganisation som kallas just Scouterna.
Annika Andersson tackas med en varm applåd för sitt intressanta föredrag om scoutrörelsen i allmänhet och hennes egen lokala scoutkår.
Att vara scout inbjuder till en aktiv och meningsfull fritid. Jag kommer att tänka på Martin Ljungs monolog "Skojten" där han slår fast: " I - det får man ta, om man är scout."
/ Ulf Gemsiö