Lars Berglund, professor vid KTH i Stockholm, om hur man kan använda trä.
Idag gästas vi av Lars Berglund, professor vid KTH. Han är sedan två år tillbaka i Söderköping, en stad han återvänt till efter tjugo år i Stockholm.
Men som vi förstår av hans trivsamma idiom, har han ett norrländskt ursprung. Professor Berglund är född i Örnsköldsvik,
Hans idrottsintresse under uppväxten fokuserade inte på ishockey som man skulle kunna tro, utan på fotboll.
Efter en civilingenjörsexamen i Luleå, får dagens föredragshållare en tjänst vid Makroplast i Söderköping. han äntrar sin motorcykel
och kör hela vägen från Luleå till Söderköping, södra Sverige är tämligen okänt för honom. När han kommer fram till bron över kanalen slås han av den medeltida stadens vackra
skyline.
Han får vänner i staden, som är närvarande vid dagens möte, som Lasse Carlsson och Bo Stafstedt. Och nu är han som sagt tillbaka
här. Professor Berglund säger sig hellre leva ett pensionärsliv i Söderköping än i huvudstaden.
Dagens besök på Brunnen är inte det första. På 80-talet var restaurangens onsdagsdanser populära. På en sådan dans bjuder professor Berglund
upp en viss Anette Carlsson, en framtida keramiker som skulle bli hans livsledsagarinna. Mycket av vad som bestämmer ens liv, består ju av det som kan ses som en slump,
Hade inte professor Berglund tagit ett jobb i Söderköping, hade han inte gått på Brunnens onsdagsdans, hade hans liv sett helt annorlunda ut!
Vår föredragshållare blir doktorand i Linköping. I Söderköping bor familjen Berglund på Skönbergagatan, f.ö. granne med familjen P-O Wasteson.
En kväll ringer ovannämnde Lasse Carlsson och undrar om Lars vill komma över och ta en pilsner och se en fotbollsmatch på TV.
Hemkomsten blir inte vad Lars Berglund räknat med. Vad han glömt är att även hustrun skulle bort den kvällen. Detta leder till att det ligger två ensamma små barn och sover
i bostaden. Hustru Anette kommer vid sin hemkomst inte in i det låsta hemmet, då hon inte har någon nyckel med sig. Händelsen bekräftar enligt historieberättaren ryktet om professorers tankspriddhet.
Vid KTH specialiserar sig Lars Berglund på träforskning, framförallt hur trä ska kunna ersätta plast.
KTH-professorn får kontakt med och besöker en forskare i Japan som framställer papper av genomskinliga s.k. nanofibrer.
År 2008 ger Wallenbergsstiftelsen ett forskningsanslag på 3-4 miljarder till KTH för att man där ska bedriva forskning om skogsprodukter. Wallenbergssfären äger 40 % av den svenska börsen.
En piprökande Peter Wallenberg tillkännager vid ett möte denna donation, som professor Lundberg nu ska förvalta på bästa sätt med nya forskningsprogram.
En fråga man ställer sig är varför trä inte är genomskinligt. Varför kan man inte se genom trä? Det beror på att det är 60-70 % luft i trä.
Under senare år har miljöfrågor fått allt större utrymme. När träd växer, binds koldioxid i träden. Vid användning av plast sker ett stort utsläpp av koldioxid.
Därför försöker man nu mer och mer ersätta plastprodukter med träprodukter, t.ex. träkartonger, ett känt exempel är äggkartonger.
Trä är miljövänligt, det krävs t.ex. inte mycket energi för att bygga ett trähus. Man bör därför bygga färre betonghus, fler trähus.
Professor Berglund berättar till sist att han har ett år kvar till pension, men kan tänka sig att arbeta kvar i närbelägna Norrköping.
Vid den traditionella frågestunden ställs en fråga om att man t.o.m. kan tillverka batterier av trä, vilket är möjligt med hjälp av s.k. elektrolyter.
Ett annat spörsmål gäller framställande av tyg med hjälp av trä. Professor Berglund menar dock att den kemiska processen här inte är miljövänlig.
Vår föredragshållare slår fast att det inte går att ersätta all plast med trä. Ett exempel är medicinskt insatta plastdelar i kroppen.
En avslutande fråga gäller kalhyggen - som är något av ett svenskt fenomen utan motsvarighet ute i Europa - i våra skogar. Ett kanske förvånande faktum är att vi i Sverige idag har dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan. Att gamla träd
ska stå kvar för miljöns skull är dock en myt, gamla träd fångar inte upp koldioxid.
När det gäller olika trädslag, ägnar sig forskningen framförallt åt lövträd, som björk och asp.
Professor Berglund har hållit ett mycket intressant föredrag - ingen i publiken känner någon träsmak - och avtackas med en varm applåd!
Vid skrivpulpeten: Ulf Gemsiö