Föredrag av Ulf Gemsiö som berättar om regenten Johan III
Ulf inleder med att återge den avlidne professor Lennquists visdomsord som vi alla får ta till oss av:
”Livet är inte vad man får och tar utan vad men ger och gör”
Johan III var en av Gustav Vasas söner. Gustav Vasa och Sverige hade varit i krig med danskarna som man nu fått bort och betalat av skulden till tyskarna genom att ta pengar från kyrkan som hade gått om rikedomar, Sverige var relativt stabilt. Med drottning Katarina fick Gustav Vasa under den här tiden sonen Erik men tyvärr avled drottningen kort därefter under en bal på slottet. Men Gustav Vasa gick vidare och efter ett år hade han gift sig med drottning Margareta Leijonhuvud som var 20 år och även 20 år yngre än Gustav Vasa.
Med drottning Margareta föddes Johan år 1537, först av 10 syskon som föddes inom 13 år. Johan föddes på Stegeborgs Slott. Styvsonen Erik var med i syskonskaran på samma villkor som övriga syskon. Barnen träffade inte föräldrarna särskilt ofta utan det var till lunch 1100 och till middag 1700 under mycket strikta villkor.
Erik och Johan var 7 respektive 3 år när de fick dela rum vilket de gjorde i 10 år. Erik och Johan var mycket olika där Erik var utåtriktad, rastlös, fäktades och dansade med Johan var stillsam, introvert, ensam och läste mycket, bl. a historia och om antiken. Gustav Vasa hade föga förståelse för Johans intresse för studier i historia utan ville han skulle vara mer med i nutiden och de problem som fanns i samhället under den här tiden.
När Johan var 13 år gick hans mor bort endast 35 år gammal. Men Gustav Vasa som nu hunnit bli 56 år hittade en ny drottning i Katarina Stenbock, som var systerdotter till Margareta, och endast 16 år.
Erik och Johan kom inte så bra överens men hade några gemensamma intressen. De strödde båda pengar omkring sig vilket Gustav Vasa ogillade och de mörkade sina olika aktiviteter för Gustav Vasa.
Erik hade blivit Hertig i Småland och tilldelats Kalmar Slott som han renoverade och la mycket pengar på. Johan blev Hertig av Finland och tilldelades Åbo Slott och även han renoverade lika dyrbart som Erik. Johan flyttade tillsammans med sin sambo Karina Hansdotter och deras två barn till Åbo Slott. Karina var dotter till en munk som senare blev präst men förlorade ämbetet på grund av otrohetsaffärer.
En särskild historia som kan uppmärksammas är att Vasaättens utomäktenskapliga barn fick namnet Gyllenhielm. Karina fick ytterliga två barn och i Gustav Vasas familj blev det relativt många barn med namnet Gyllenhielm.
Johan valde att döpa sina barn efter antikens förebilder. Mest känd av barnen blev Sofia som gifte sig med Pontus de la Gardie. Ett av deras barn, Jakob, är en av få som intagit Moskva. Ätten för idag en tynande tillvaro där huvudpersonen bor i en hyreslägenhet i Linköping.
Tillbaka till huvudpersonen – vars pappa Gustav Vasa avlider. Gustav Vasa ville dela på makten och inte ge allt till en av sina söner utan Erik, Johan, Magnus och Karl fick sig tilldelat var sitt hertigdöme. Samarbetet mellan bröderna blev dock ingen succé utan fungerade helt enkelt inte. Erik ville gifta sig och drömde om drottning Elisabeth av England och Johan tog på sig uppdraget att åka dit och fria på Eriks vägnar. Johan trivdes och blev omtyckt i hovkretsarna i England men lyckades inte helt med sitt uppdrag att fria till Elisabeth. Elisabeth sa nej med hänvisning till att hon i alla fall först ville se den riktiga friaren.
Johan gifte sig med den polska prinsessan Katarina. Erik uppskattade inte giftermålet då Sverige och Polen var i Krig med varandra. När Johan och Katarina reste hem mot Åbo försökte Erik på olika sätt stoppa deras resa från Polen, runt finska viken och vidare till Åbo på alla möjliga tänkbara sätt. Men Johan och Katarina kom fram till sist. Erik kallade då på Johan att han skulle komma till Stockholm men Johan vägrade vilket gjorde att Erik lät hämta hem dem med militär makt. Johans anhängare dödades och deras kroppsdelar hängdes upp längs parets väg. Adliga medarbetare lät halshuggas och övriga hängdes enligt den tidens sed. Johan och Katarina bodde i fyra år inspärrade på Gripsholm slott.
Erik är kung i Sverige men efter Sturemorden 1567 blev Erik mer och mer instabil. Johan släpptes ur sitt fängelse och bröderna träffades och lovade varandra vänskap – men ingen av dem litade på den andre.
Våren 1568 gjorde Johan och Karl uppror mot Erik som avsattes och Johan tog över. Erik sattes i fängsligt förvar i olika fängelser då Erik hade folkligt stöd och det fanns en risk för fritagningsförsök. Erik kom till sist till Gripsholm men behandlades grymt och elakt. Erik dödades efter en tid genom fångvaktarnas försorg och Johan misstänktes rätteligen för att ha gett uppdraget. Johan ångrade sig emellertid och gav kontraorder men då var det redan för sent, Erik hade dött förgiftad av arsenik.
Johan styrde sedan Sverige under 1570 och 1580-talen och slösade pengar på slott, kyrkor och monument av olika slag. Han ville även sammanföra katolicismen och lutherismen. Drottning Katarina som var 11 år äldre än Johan avled 1583 och är begraven i Uppsala domkyrka.
Johan som nu var 47 år ville gifta sig med 17-åriga Gunilla Bielke på Liljestad Gård utanför Söderköping men hon tackade nej. Men efter på tryckningar från familjen blir hon övertalad och säger ja. För släkten var det givetvis stort att Gunilla blev drottning. (På den tiden löd 17-åriga döttrar sina föräldrar.) Efter 5 år får de en son som blir Hertig över Östergötland.
1587 blir Johans son Sigismund vald till Kund i Polen. Polen var då Europas största land som sträckte sig från Svarta havet och upp genom Europa. Johan tänkte att genom Sigismund skulle ett rike kunna skapas som nådde från Svarta havet till Nordkap.
År 1592 blir Johan sjuk och blivit grå, gammal och trött vid 54 års ålder. Ekonomin i Sverige var i botten, inflationen rekordhög, mordet på brodern Erik och andra motgångar tyngde säkerligen Johan de sista åren. Johan sista ord, som han upprepade tre gånger, innan han dog blev:
”Jag vet att min frälsare lever” 1594 begravdes Johan i väntan på att Sigismund skull komma.
Det monument som skulle resas fick skjutas på framtiden på grund av pengabrist. Först 1792 lät Gustav III resa monumentet.
Nästa gång blir det en spännande berättelse om Sigismund, ekonomin och Ryska krig.
Vid pennan Per Lind