Hur går det med klimatomställningen egentligen? Vad kan vi själva göra för att leva mer hållbart? Och hur ser kommunens strategi ut för att Tranås ska kunna uppfylla klimatmålen? Hållbarhet har varit något av höstens tema i Tranås-Sommenbygden Rotaryklubb.
President Stefan Wik introducerade temat i augusti genom att ge oss en resumé över hållbarhetsbegreppet. Med utgångspunkt från 80-talets Brundtlandrapport, som definierade hållbarhet som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”, gled han vidare till Agenda30 och Parisavtalet från 2015, som utmejslade en mer konkret handlingsplan. Det var där målet för den globala uppvärmningen fastställdes till 1,5 grad C.
Idag är Finland bäst i klassen på att arbeta hållbart. Ett utmärkt exempel är Lahtis, som har som mål att vara neutrala vad gäller växthusgaser 2025. Själva har vi (som nation) minskat våra utsläpp av växthusgaser med 35 % sedan 1990. Sämst i klassen vad gäller utsläpp per capita är Saudiarabien, Australien, Canada och USA.
Mer kött på benen får du t ex på Ekonomifakta och FN:s 17 globala hållbarhetsmål.
I september tog höglandskommunernas energi- och klimatrådgivare Boo Nordin vid och pratade om den service som kostnadsfritt erbjuds oss som bor och verkar på höglandet – och vars betydelse aktualiseras alltmer dag för dag. Bara sedan i fjol har efterfrågan på rådgivning femdubblats (!!). Han tipsar bl a om bidrag för installation av solceller (15% via Grön Rot) samt batterilagring och laddstolpar (50% bidrag vardera). Är man som invånare, organisation eller företag beredd att ta ett s k Klimatkliv går det att få pengar till det också.
Vidare gav Boo oss en inblick i hur elhandeln fungerar med Nordpolsauktioner och Spotpriser och belyste även Svenska Kraftnäts roll. Samtidigt fick vi en 'prislista' på vad olika metoder för att producera el 'kostar'. Billigaste elen får vi från vattenkraft (30 öre/kWh). Kärnkraft kostar 40 öre, vindkraft 60 öre och värmekraftel 80 öre per kWh. Har du tankar på att energieffektivisera ditt hus tipsar Boo om att kolla på Energimyndighetens Husguide.
I oktober när Annsofie Sarenäs (miljöstrateg) och Agnetha Karlsson (folkhälsosamordnare) besökte klubben fick vi en inblick i den kommunala miljöstrategin. Konkreta exempel på lokalt hållbarhetsarbete är etableringen av en biogasmack, kommunens satsning på miljöbilar och fler cykelvägar, men också bekämpningen av sjögull (invasiv art) i Svartån och Tranås Energis satsning på solenergi.
Man skiljer på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det senare inräknas i det folkhälsoarbete som Agnetha bedriver och som bl a handlar om att kartlägga behov, samordna och rikta folkhälsoarbetet internt i kommunorganisationen, men även att samverka externt med region, länsstyrelse och civilsamhälle. Folkhälsoarbetet styrs av åtta nationella mål som innehåller allt som kan påverka vår folkhälsa – exempelvis uppväxtvillkor, samhällsstrukturer, föreningsliv, levnadsvanor, jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
Ekologisk hållbarhet handlar om hur vi tillsammans ska kunna minska klimatpåverkan, men också om hur vi får vara beredda på att anpassa oss till ett förändrat klimat. Transporter och resor har stor betydelse i det sammanhanget. Där gäller det bland annat att minska utsläppen av koldioxid. Till exempel genom att minska bilåkandet, och i stället välja mer miljövänliga transportmedel.
Föredraget som Alexandra Westberg, affärsutvecklare från Siemens Energy i Finspång, höll veckan därpå vidgade horisonterna. Ydrebördiga Alexandra ser sin arbetsgivare som en viktig aktör i framtidens klimatomställning till Zero emission, vilket koncernens ledord We energize society ger en vink om. Verksamheten är (lite förenklat) inriktad på hur vi genererar, transporterar, använder och lagrar energi. Själva produktionen består av gasturbiner som alstrar värme och elektricitet. En sådan turbin kan ge energi åt 25 000 hushåll och drivs mestadels av naturgas. På senare tid Siemens också utvecklat ett koncept där turbinerna drivs av vätgas, som utvinns och lagras på samma plats som turbinen står på. En sådan prototyp/demoanläggning står klar i Finspång och röner stort intresse world wide, resulterande i mängder av studiebesök.
I november invigdes vi i planerna för Norraby återvinningscentral, där det nya Återvinningshuset snart öppnar. Återvinningshuset är i linje med tanken att vi skall gå från linjärt utnyttjande av resurser, som slutar i deponi, till ett samhälle där vi nyttjar resurserna om och om igen. Eller som Emma Wahlström, kommunens VA-samordnare, uttrycker det: Det gäller att ta steg upp i avfallstrappan. Men också tänka på avfallsgranen, där toppen består av köpa nytt och basen består av använd det du har och vårda det. En trevlig bieffekt är att satsningen skapar två jobb i samarbete med Arbetscentrum.
Med på mötet var även miljöingenjör Elin Lindqvist, som kallar sig uppströmsstrateg. Begreppet uppströmsfrågor, som hon driver, innebär att man försöker minimera avfallet tidigt i processer, innan det når reningsverk och avfallsanläggningar. Exemplet tvätta bilen i tvätthall visar hur viktigt det är att arbeta på detta vis. Osynligt avfall uppkommer i tillverkningsprocesser, vilket man måste försöka minimera.
Cirkeln är förstås långtifrån sluten bara genom att lyssna på intressanta föredrag, men tar vi till oss lärdomarna och omsätter ord i handling kan vi åtminstone komma några steg närmare det cirkulära samhället.
En god början är att testa sin egen klimatpåverkan. Gör det, vetja, genom att gå in på Klimatkontot, ClimateHero eller WWF:s klimatkalkylator.