År 2016 skickade Sundsvalls rotaryklubb en ungdom via Rotary Youth Exchange (RYE) och tog samtidigt emot en flicka ifrån Indien. Det fanns inte tillräckligt med värdfamiljer i klubben och därför tillfrågades andra klubbar i Sundsvall. Familjen Sandin i Vängåvans rotaryklubb nappade på förfrågan och tog emot flickan med öppna armar. Det skulle visa sig bli en vänskap för framtiden. 2024-25 återvände hon och besökte studiekamrater och värdfamiljer och då särskilt familjen Sandin. Senare samma år kom en inbjudan från Indien att delta på hennes bröllop. Efter familjeråd bestämde man sig att tacka ja och ge sig ut på långresa.
Proportionerna i ett land med över en miljard invånare är annorlunda än vårt vad gäller storlek på städer, trafik och infrastruktur. Lars-Åke visade många bilder på trafikmiljöer, stadsmiljöer och utsikter med ett landskap eller stadsbild inbäddat i ett dis som visade sig vara smog. Inte så konstigt då många bilder var fotograferade i Mombay, en stad med befolkning på 12,5 miljoner och i stadsområdet där det är nästan dubbelt så många.
Familjen var bjuden till ett bröllop som med förberedelser och skilda ceremonier varade i fem dagar. Det kanske behövdes, eftersom man såg på vigseln av två ungdomar som något mera än bara deras familjebildning. Nej det handlade om att ska band mellan två familjer eller klaner och sådant inbegriper fler än brudparet och deras föräldrar. Så det var många bjudna till denna högtidsvecka. Enligt tradition skulle kvinnorna smycka sina händer, armar och fotleder med hennamålning. Det var fantastiska konstverk som målades av konstnärer i traditionella indiska mönster.
Dessa kroppsmålningar höll under hela vecka. På samma sätt fick alla gäster nya kläder i traditionell stil att bara under högtiden. Givetvis fanns påkläderskor och påklädare som såg till att plaggen och särskilt huvudbonaderna satt som de skulle. Det verkade vara ett överflöd av allt under denna vecka då de två familjerna stod för allt som logi, mat, dryck kläder och underhållning. Veckan avslutades med den högtidliga ceremonin som var fylld av skilda ritualer.
Det var endast brudparet som var med hela tiden under dessa riter medan övriga gäster kunde vara med en stund och kunde komma och gå och bekanta sig med varandra.
Enligt Lars-Åke är det relativt vanligt med denna typ av storartade och påkostade bröllop. Enligt uppgifter på nätet har det ekonomiska toppskiktet i Indien denna typ av festligheter, vilka blir normgivande för hög- och medelklass som lägger ut stora summor, långt mer än vad de egentligen har råd till, på bröllop, den viktigaste ceremonin och högtiden under livet.