Är det sant att vårt minne börjar försämras redan i 20-årsåldern? Vilka är riskerna och skyddsfaktorerna för vårt minne? Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå Universitet, föreståndare för Betulaprojektet och medlem av Kungliga Vetenskapsakademin, belyste dessa frågeställningar i en öppen föreläsning den 14 mars. Drygt 30 åhörare kom till Biblioteket i Vännäs eller deltog via Zoom. Föreläsaren Lars Nyberg kände sig litet krasslig och deltog även han via Zoom, vilket inte var något hinder för en utmärkt föreläsning.
Vi lever allt längre. Livslängden har fördubblats på 150 år. År 1850 var den förväntade livslängden 45 år, nu är den närmare 90 år. De som föds idag förväntas leva till 100 -110 år. Många fortsätter att vara mycket aktiva långt upp i åren, men många oroar sig för att förlora minnesfunktioner.
Faktakunskaper, språk och musik är stabila minnen och dessa försämras långsammare över tid. Det episodiska minnet, som svarar på frågorna vad, var och när, tenderar att försämras då man blir äldre. Exempel är när man ska handla i en affär, namn på personer och när man har träffats, och var man har parkerat bilen. Men, börjar det episodiska minnet att försämras redan i 20-årsåldern?
Betulastudien studerade hur åldrandet påverkar minnet. (Betula betyder björk på latin). I studien deltog ett representativt urval på 4500 personer från Umeåregionen. Under perioden 1988-2014 har dessa genomgått omfattande testning vart femte år, bl a hälsoundersökning, minnestestning, genetik och livsstil. En stor andel individer har återkommit i studien och testats flera gånger. Studien visar att faktaminnet börjar avta i 60-årsåldern men försämras långsamt. Det episodiska minnet är stabilt till 60-65 år för att därefter försämras. Lars betonade att det är stora individuella skillnader och nämnde "supergamlingar", ex Dagny Carlsson, som började blogga det år hon fyllde 100.
I Betulastudien har man identifierat tre grupper. En grupp har mycket bra minne från början och ligger i princip kvar på den nivån över tid. En annan grupp ligger på lägre nivå vad gäller minnet och det sker en snabbare försämring över tid. Dessutom finns en grupp som ligger mitt emellan dessa. Risken för demens är störst i gruppen som ligger på lägst på minnesnivå.
Vilka är riskfaktorerna och de skyddande faktorerna för minnet? Genetiken är viktig, den utgör minst 50%. Utbildning har en skyddande effekt. Vår livsstil har betydelse, ex stress är en riskfaktor. Forskning visar att viss mat kan vara skyddande, ex fet fisk, bär, nötter och avokado. Motion och socialt umgänge är skyddande faktorer. Det är också viktigt att behandla högt blodtryck. Glädjande är att andelen som utvecklar demens sjunker. Kvinnor har bättre episodiskt minne än män, vilket kan förklaras av genetiska faktorer och livsstil.
Kan vi träna för att bibehålla minnesfunktioner? Ja, men Lars ifrågasätter marknaden med olika träningsprogram som saknar vetenskapliga belägg. Sömn, kost och motion är viktiga förebyggande faktorer. Vi kan också utmana hjärnan med något nytt, något som vi inte har gjort tidigare.
Föreläsningen arrangerades av Vännäs Rotaryklubb, Medborgarskolan och Biblioteket i Vännäs.
