Ljungby-Kungshögen RK
Referat 2025-12-20
Jakt och julgranshuggning.
Så var det åter kallat till jakt och julgranshuggning hos bröderna Eskil och Håkan Erlandsson i Stackarp.
Åter? Ja, detta var den 38:e gången vi fått denna generösa möjlighet. Endast vid två tillfällen har det hela stannat på gårdsplanen. Då var det kylan som satte stopp (-20).
Idag kom jag som julgranshuggare till den satta tiden 11.30.
Lugnt och stilla. Gårdsplan välfylld med bilar. En släntrande jägare anlände. Var var de övriga? Var var bilägarna? Var var jägarna?
Så bröts stillheten av en ivrigt vinkande Maria L som i dörren till Eskils tillbyggnad vinkade in oss. Där bröts förtrollningen; där i det stora ljusa rummet med utsikt över gårdens närbelägna ägor satt ett femtontal jägare och gäster som under muntert sorl diskuterades dagens ansträngningar och resultat.
Som jag uppfattade sorlet hade ett rådjur nedlagts av Martin Davidsson med bistånd av välrenommerade hunden FRILJUSETS IDA. Övriga hade tydligen bara fått skåda vilt.
Efter att ha avnjutit ärtsoppan och den varma korven som
Maria L och Karina K förtjänstfullt ordnat, hölls ett kort Rotarymöte.
I detta framhöll Per-Åke – som presiderade -
att man kunde skönja en förskjutning från granivriga till jaktivriga eftersom de förra nu bara var två.
Vi tackade Eskil o Håkan för deras generositet med en varm applåd och önskade varandra en God Jul och ett Gott Nytt År.
Vi två granivriga drog till skogs enligt rekommendation.
Efter sedvanliga funderingar kring granars symmetri, storlek, grenars bärighet med mera valde vi våra offer.
Efter väl förrättat värv vände vi åter.
På hemvägen mötte vi ett flertal bilar med jägare. Månne de inte fann värvet tillräckligt väl förrättat?
Jag var dock nöjd med min gran och lämnade Torpa socken, Stackarp och bröderna Erlandssons gård, tacksam som alla tidigare år.
Birger Litgård