Johan Månsson - Viltvårdare

 

Johan Månsson har arbetat några år på Länsstyrelsen på Gotland. Under 15 år har han arbetat på andra länsstyrelser i Mellansverige bland annat med stordjursförvaltning.

 

På 80-talet släpade han frysta grisar (kasserade grisar från Scan i Uppsala) som mat till örnar. Sedan 2005 har örnarna återhämtat sig och matningen upphörde.

 

Under åren 2002 - 2015 arbetade han på Länsstyrelserna i Stockholm, Västerås och Uppsala och från 2021 på Länsstyrelsen på Gotland.

 

Han inventerar kungsörn vilket är en halvtidssyssla. Han är också en remissinstans i naturfrågor t ex vid ansökningar om byggande av vindkraftverk eller solcellsparker. Han är vidare inblandad i viltförvaltningsdelegationen samt rådgivare i jakt- och viltfrågor exempelvis avseende viltskador av gäss och trana.

 

Johan Månsson fokuserade sitt föredrag på kungsörnen. Gotland har världens tätaste population av kungsörn.  De har obegränsat med mat: fåglar, harar, rabissar och ibland hund eller katt. Miljontals fåglar flyttar årligen över ön. Under februari - april tittar han till alla revir. Under juni - september besöker han åter reviren och rapporterar antalet fåglar till Jordbruksverket. Boplatserna är skyddade enligt lag. Örnarna stannar kvar och lever i sitt revir till dess att fågeln dör. Det finns 80 revir på Gotland. Under 2023 gjorde han 280 besök i de 80 reviren d v s 3,5 besök per revir, vilket tog 347 timmar och 1859 körda mil. Örnarna gillar inte drönare och de kan slå ner dem, vilket innebär risk för skador på örnen. Inventering av havsörnar sker genom ideellt arbete. Kungsörnen tillhör världens bästa flygare. De kan komma upp i 200 km/tim i hastighet när de markerar sitt revir. Örnarna varnar om annan örn kommer för nära reviret och de slåss sällan. Kungsörnarna är akrobater medan havsörnar är tunga och sävliga. Kungsörnen kan bli 25 år gammal, är intelligent och kommer ihåg saker. Den vet att en traktor är ofarlig medan gående människor är farliga. Johan fotar kungsörnarna för att identifiera individer, vilket går att göra då det finns en variation i fjäderdräkten. Johan berättade om en 21 år gammal kungsörnshona som alltid kommer fram och flyger ett varv över honom och sedan försvinner. Kungsörnen byter fjädrar fortlöpande så att alla fjädrar blir bytta under 4 år. Kungsörnen är knappt 2,5 meter mellan vingspetsarna. Honan är tyngre och större. Det kommer in en ny ungfågel i reviret när en gammal örn dör. Kungsörnarna lämnar aldrig Gotland. Havsörnens ungfåglar drar däremot runt hela Östersjön. Kungsörnen ändrar utseende under de första fem åren. De kan ha flera bon i sitt revir. Inavel förekommer och det är inget problem. Många av kungsörnarna är släkt med varandra.  De flesta kungsörnar som man ser är ungfåglar. Par håller ihop hela livet. Kungsörnen kan känna igen en annan individ på 3 km håll. Vissa av kungsörnarna på Gotland har lärt sig att sitta på byggnader. Det förekommer inte på andra ställen i landet. I början av juli är ungarna flygfärdiga. Hotet mot fåglarna utgörs av GEABs eldistributionsnät som medför hög dödlighet speciellt under fågelns första tre år. Skogsbruk och markexploatering är inte heller bra för fåglarna. Antalet häckningar var 60 stycken år 2010 och år 2024 hade häckningarna ökat till 80 stycken. Om två ungar föds i boet har ofta den större ungen ihjäl den mindre ungen. I dagsläget finns 250 individer av kungsörn på Gotland.