Publicerad den 12 May 2022
Vår medlem Nils-Eric Wranne inledde sitt anförande med att presentera sin självbiografi – ”Livet på en pinne – Generalkonsulns gyllene minne” Minnen från 49 år som konsul.
 
Karriären startade då en studiekamrat på Harvard Business School, som var från Quito i Eucador, tipsade om att arbeta i hans hemland. Kamraten hade en nära släktrelation till presidenten. En tid senare kom en förfrågan från UD i Quito om Nils-Eric var intresserad av att bli honorärkonsul i Sverige för Ecuador. Det var så Nils-Erics långa karriär som konsul startade. 
Nils-Eric fortsatte med att berätta om några intressanta och lite udda upplevelser under sin karriär. Som exempelvis när OPECs 11 representanter under ledning av Ecuadors oljeminister förlade ett möte till Stockholm och Grand Hotell i Saltsjöbaden. Nils-Eric blev inbjuden att vara med i Ecuadors delegation. Han blev därmed ende svensk på mötet. 
 
I anslutning till mötet skrevs också ett letter of intent mellan Sverige och Ecuador kring fiske. Sveriges delegation leddes av handlingsministern Nils Åsling. Men det mest intressanta enligt Nils-Eric, var Åslings ”bodyguard” - den blivande spionen Stig Berglind.
 
Nils-Eric kom även in på vad en konsuls uppgift är. I korthet kan man säga att en konsul ska främja och utveckla handel och industriutbyte mellan länder. Ska fungera som brobyggare mellan länder. Av största vikt är att en konsul har ett brett kontaktnät. Konsulen ska också fungera som samtalspartner till ambassadören.
Uppgifterna är verkligen varierande.

Bland märkliga uppdrag nämnde Nils-Eric ett sjukhusprojekt i Anderna mitt i Ecuador Ett projekt som bildades av en vänskapsförening 1997, som Nils-Eric var med och drev. Målsättningen var att grunda ett sjukhus för ursprungsbefolkningen på platsen. Sjukhuset fick namnet Hospital Alli Casuai och vänföreningen var med och finansierade hela projektet. Genom Nils-Eric breda kontaktnät lyckades han få med flera stora företag att finansiellt delta i projektet. Utrustningen till sjukhuset kom från landstinget, Det var en mycket stolt Nils-Eric när det äntligen var dags för invigningen av det nya sjukhuset. 
 
Bland det mer udda uppdragen var att ta hand om Ecuadors ambassadör katt, när ambassadören anlände till Sverige med sin familj där även katten Maximo ingick. Dessvärre måste katten sättas i karantän till ambassadören stora ilska, Nils-Eric uppgift blev att så snabbt som möjligt få Maximo genom karantänen. Något som trots idoga försök och olika myndigheter inte lyckades. Men när så karantänen efter sex månader var över var dock katten inte riktigt lika efterlängtad av familjen. 
 
Ett annat intressant möte var ett möte med gerillan i El Salvador och ett möte med en präst i en katedral, där även ett antal svartmuskiga män från gerillan fanns på plats. Mötet gick bra och Nils-Eric kunde också hitta det fadderban som han hade åtagit sig att lämna en present till.