2025 03 21 Veckobrev
Långbågar och blodkärlsproteser – Lars Ivarsson
Utifrån en kombination av sitt gamla yrke och sin hobby berättade vår klubbmedlem Lars om diverse likheter mellan engelska långbågar, konstgjorda blodkärlsproteser och flugfiskespön av bambu - med lite utvikningar till primitiv plastikkirurgi.
Egentligen handlade föredraget om cellulosa, dess egenskaper och funktionen som ”armeringsjärn” i växter. Långsamväxande träd ger de längsta cellulosafibrerna. ”Betongen” är i växterna ämnet lignin, som vid uppvärmning tillåter att träet böjs. Idegran har särskilt goda egenskaper i detta avseende. Detta var anledningen till de engelska långbågarnas överlägsenhet i krig mot fransmännen. Bambu är ett snabbväxande gräs, som efterhand får en kombination av kraftfibrer och lignin med en böjlighet lämplig för tillverkning av flugspön.
Inom kärlkirurgin används dacron för grövre proteser, 10 mm eller mer i diameter. För smalare kärl är ventransplantation att föredra. Det gäller särskilt kranskärlen. Endast på detta sätt uppnås den elasticitet, som naturliga kärl har och som är avgörande för det pulserande blodets spridning i blodkärlssystemet (en människa har totalt ca 4000 mil blodkärl i kroppen). För kortare kärlproteser är Gortex numera det vanligaste materialet. Materialet är icke elastiskt och protesen stel. Det ger upphov till en viss turbulens i blodet med risk för proppbildning.
Genmodifierade bakterier kan producera cellulosa och försök har gjorts att att odla fram cellulosarör på en stomme av nylonöverdrag på glasstavar. Det har dock inte fungerat.
För kortare smala blodkärlsförträngningar används stentar. Dessa är tillverkade av bimetall som strävar att utvidga sig efter införandet.