Datum: 20261016

Plats: Stadshotellet

Närvarande: 22 medlemmar och 1 gäst

President: Tommy Magnusson

Presidenten hälsade de närvarande välkomna. Sverre Sjögren redogjorde för Frukostakademins resultat efter sommarens föreläsningar. Det solgtes 425 biljetter. Det ekonomiska resultatet slutade på -603 kr.

Däretter gick ordet till dagens egoföredragshållare, Magnus Ernegård

Det var den friska luften i Varberg som bidrog att Magnus och hans fru Tina flyttade hit i 2014, då de flyttade hem till Sverige från Shanghai, Kina, där Magnus jobbade för AB Volvo i 4–5 år.

Magnus föddes och växte upp i Göteborg med en fyra år äldre syster, hans mamma som var skolsköterska på olika gymnasieskolor och hans pappa som var redaktör på Göteborgs Sjöfarts och Handelstidning och sedan på Göteborgs Posten. Magnus gick på Lundenskolan och därefter på Hvitfeldtska gymnasiet där han tog studenten 1979.

Därefter tog han några sabbatsår från läsandet och gjorde lumpen på Kustartilleriet på KA1 i Vaxholm och på signalskolan i Uppsala som kryptör. Magnus praktiserade även 1 år på SKF i Bayern och arbetade också som Purser piccolo under ett halvår på MS Sagafjord, ett kryssningsfartyg som tillhörde Norwegian American Cruises . Det blev bland annat en jordenrunt resa i början av 80 talet inklusive några kryssningar i Västindien. Det var ett jobb som var mer av en springschas för intendenten på båten, hade hand om posten och att springa med drinkar till kaptenen.

Därefter började han i Lund och läste ekonomi och finans i fyra år och tog sin examen 1987. Det var trevliga och roliga år.

Men han ville inte stanna i Skåne så han flyttade tillbaka till Göteborg. Fick ett jobb på AB Volvo i Göteborg som Corporate Controller på Volvo Parts, reservdelsverksamheten med distribution för Volvobolagen. Han fick arbeta med att ta fram en kostnadsproduktivitetsmodell som också skulle användas för att dela upp kostnaderna mellan Volvo Cars och den kommersiella sidan. Pendlade under ett år med 1-2 veckor i Belgien och 1-2 veckor i Göteborg. Sedan skulle samma sak göras på supportlagret i England, så Magnus flyttade dit och var där i knappt 1,5 år. Sedan gjorde Magnus en avstickare till Basel i Schweiz inom ramen för det som heter ERT (European Round Table of Industrialists). PG Gyllenhammar grundade denna organisation. Stora koncerner i Europa skulle samarbeta i olika frågor. Förbättra innovationskraften och bli mer konkurrenskraftiga gentemot USA och Japan, från början ingick runt 17 VD:ar och nu är de runt 60. Volvo och fordonsindustrin totalt hade kommit väldigt långt med att beräkna produktivitet inom sina verksamheter och Magnus hade då arbetat med kostnadsproduktivitetsmätningar inom Volvo Parts. Inom ERT fick han i uppgift att ta fram en modell för pharma bolaget Hoffman La Roches vitamindivision i Basel under 4 månader och även implementera denna mätningsmodell.

Därefter kom Magnus tillbaka till Göteborg och arbetade under ungefär ett och ett halvt år i ett projekt för att hitta fler synergier för reservdelsdistribution för  Volvos Lastvagnar, Bussar, Penta och Anläggningsmaskiner.

När detta var gjort fick han tillsammans med två andra uppdraget att göra samma sak i USA och sätta upp ett nytt bolag där. Så Magnus och Tina flyttade till Greensboro i North Carolina där han arbetade med att extrahera reservdelsverksamheterna från Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner och Penta. Det fanns lite motstånd, sa att de kunde hantera och optimera reservdelsverksamheterna mer effektivt och billigare. Efter 1,5 – 2 år kunde vi visa på besparingar, förbättrat servicegrad och på så sätt blev det mer accepterat. Här startade han också upp finans, controlling och HR funktionerna för Volvo Parts North America Inc. och stannade i drygt 4 år. Lämnade över jobbet till en lokalanställd och flyttade hem till Göteborg där man då arbetade med att sätta upp ett in-house Management Consulting bolag. Arbetet innebar ganska mycket resor till de olika Volvobolagen, men även leverantörer. Efter 4 år blev han erbjuden att jobba som VD för Volvo Busse Industries Deutschland som ligger några mil norr om Stuttgart. Relativt litet men gediget företag med runt 100 anställda där dom tillverkade drygt 100 luxury coaches eller turistbussar per år. Kvaliteten var den högsta av alla busskarosser som Volvo hade. Men i början av 2005 kom besked från huvudkontoret på Volvo Göteborg för att flytta produktionen till den i slutet av 90 talet nystartade bussfabriken i Wroclaw, Polen. Den främsta orsaken var lönenivåerna i Tyskland jämfört med Polen. 42,71€ vs. 6,10€. Tysklandsfabriken var ju givetvis mer effektiv, mycket bättre kvalitet och produktkunskap. Bygga bussar är arbetsintensivt med runt 1400 timmar för turistbussar. Magnus fick rollen som likvidator. Det tog knappt ett år med stängningen och avvecklingen och flytta över produktionen till Polenfabriken. Som parantes: Under 2023 så tog man beslutet i Volvo att stänga fabriken i Wroclaw, då den numera inte var lönsam. Lönenivåen var då 30,50 €.

Fick i 2006 erbjudande att bli VD för Volvo Bussar Säffle AB och flytta till Säffle. Det var ett något större bolag med drygt 300 anställda med samtliga funktioner, marknad, försäljning, produktion, konstruktion, kvalitet, ekonomi, personal osv. Där tillverkades drygt 300 intercitybussar per år i aluminium för den nordiska marknaden. Var där i ungefär 4 år.

En av Magnus tidigare chefer frågade honom om han kunde tänka sig att flytta till Shanghai i Kina för att bli VD för ett samriskbolag inom Bussar på Volvo-sidan. Det var ett JV (Joint Venture 50/50) bolag som hette Sunwin Bus och ägdes till 50% Volvo och 50% av kinesiska SAIC. SAIC producerade runt 5 millioner fordon per år. Bussars volym i Sunwin Bus var ungefär 3000 bussar per år. Styrelsearbetet var utmanande. Kineserna mycket mer långsiktiga och om det var låg orderläggningsnivå så var det OK. Volvo som börsnoterat bolag med mer av kvartalstänkande hade andra krav.

I mitten av 2014 började han igen på Volvo i Göteborg och fick ansvar för det som kallas Corporate Governance (eller bolagsstyrning) liksom för internkontroll och Business Intelligence.

Sedan, runt 2018 så träffade han två gamla kursare som arbetade som investerare i tidiga bolag/Startups . De såg att nyblivna entreprenörer är extremt duktiga på produkten de har utvecklat, marknaden och konkurrenter men inte investeringsprocessen.  Magnus bestämde sig för att sluta på Volvo efter mer än 30 år och arbetar numera att få nya entrepenörer att bli mera investeringsfärdiga, förstå processen om hur Venture Capital bolag tänker och kräver.

Sekreterare Anne Lyberg