Föredrag om återbruk med Marianne Wik.

Marianne berättar om återbruk på 50-talet när hon växte upp.
Återbruk var nödvändigt, allting återanvändes och inget kastades. En klänning blev en handduk som blev en trasa som blev en trasmatta. Inget gick till spillo.
Kläder ärvdes och det kunde vara jobbigt med 11 syskon.  Det var väldigt stort när man fick ärva köpekläder, för det mesta var annars hemsytt.
Stickade plagg repades upp för att kunna stickas till andra plagg och slitna tyger blev till gasbindor.

Marianne visade olika material tex lapptäcken som var populärt på den tiden och de stoppades med flock eller lump (slitna tyger). Lapptäcken är på väg tillbaka och efterfrågas även idag. Av lumpen kunde man även göra brevpapper.

Även olika typer av burkar återanvändes, tex albylask (bra till att förvara knappnålar i), ansjovisburk (som var bra som kattskål), locket till ansjovisburken berättar Marianne att de spikade över råtthålen och en gammal chokladask användes för att spara kvitton i.

Gamla tidningar kunde användas till mycket, som skydd i hyllor, läggas i fuktiga skor, som isolering i hus eller som tapeter. 

Marianne fortsätter att berätta att man inte använde diskmedel när man diskade för diskvattnet skulle gå till grisen och de gillade inte diskmedel. Av 0,5 kg köttfärs kunde man göra 21 rätter om man blandade ut med lite bröd och pasta. Det gick också att blöta upp gammalt bröd för att lättare kunna äta det.
Marianne berättar också om en husmorskalender från 1942 med väldigt många bra tips.

Marianne avslutar med att läsa en vacker vår dikt ”När löven spricker” på härlig östgötska.

Marianne tackas med en applåd och ett Söderköpings mynt.

Vid pennan Caroline Ring