Mötet som för dagen hölls på Restaurang Balkan i Motala började med att presidenten förklarade mötet öppnat och hälsade alla välkomna.
På plats för mötet fanns 12 medlemmar och 4 gäster inklusive dagens föredragshållare
Ylva Orrenius
Ylva började med att hälsa välkommen på Afrikaans. Ylva bodde under tre år i Sydafrika med att hjälpa till att utbilda polisen där i ett modernare arbetssätt som inte är så militant.
De vita som kom för på slutet av 1700-talet hävdade att det inte fanns några som bodde där när dom kom, men naturligtvis fanns det afrikaner av många olika folkslag där långt innan.
Under det vita styret fanns en separering av de svarta och de vita som kallades Apartheit. Det blev med tiden mycket upplopp av de svarta med mycket våld, men så småningom så blev det fria val och ANC, den svarta frihetsrörelsen vann. Idag är 88% svarta i befolkningen och den rent vita befolkningen är nere i 4% med resten blandade.
Landet är fortfarande mycket fattigt, men samtidigt rikt. det finns ett rikt djurliv och mycket vackert, men det finns hög brottslighet och mycket våld.
Antalet döda är mycket stort med flera hundra per dag.
Ylva bodde i Pretoria och uppdraget var att utveckla polisen och att hjälpa till att bygga förtroende mellan Polisen och befolkningen. Det fanns många nationaliteter där som hade olika ansvarsområden.
Ylva fick ta hand om en grupp poliser som hade jobbat med frågan under många år, Utbildningen mellan olika poliser var mycket stor allt från analfabeter till de som doktorerat i kriminologi. Ylva började med att resa till polishögskolan och var där en vecka och såg hur utbildningen gick till. Mycket handlade om disciplin och polisen var mycket auktoritär.
Ylva lärde sig det vackraste ordet i Afrika "Ubuntu" som kan tolkas gemenskap, eller gemensamt. Ofta möts man av mycket vänlighet och gästvänlighet vilket ger en bakgrund till ordet.
Ylva avsluta med att förklara hur det var att jobba i ett annat land under så pass lång tid som tre år. Ylva bodde mycket fint med hembiträde och trädgårdsmästare mm. Något som kändes mycket konstigt med svenska mått mätt, men att ha folk anställda hjälpte till att försörja många andra.
Presidenten avslutade med att tacka föredragshållaren som fick en varm applåd.
Vid pennan
Kristofer Liew