Veckomöte med Vänersborgs Rotaryklubb 30/1 2025
Närvarande 9 egna medlemmar och 2 gäster som tillika var dagens föredragshållare; Gunilla Ljunggren och Bert Sörqvist.
Vår president förklarade mötet öppnat.
Klubbärenden: Rapport om distriktets Ukrainainsamling, där vi i klubben kommit upp till knappt 4000:- av de 10000:- vi förbundit oss för. De medlemmar som ännu inte swishat uppmanas generöst göra detta omgående till vårt vanliga nummer 1230049460.
Klubben har ordnat nya namnskyltar till samtliga medlemmar av enkelt slag. De förvaras i skrubben mellan mötena.
Vi fick rapport från Uddevalla Skansens 60-årsjubileum helgen som gick. Tre medlemmar deltog och vi skänkte en gåva på 1000:- till deras projekt Fjordtorsk. Festen var trevlig med god mat, tal och uppvaktningar samt dans till medryckande 60-talsmusik av levande orkester!
Nästa veckas möteprogram är ett kåserande av vår medlem Conny Fant och som smakprov fick vi ett klurigt ”visdomsord” redan nu.
Vi fick ett mycket intressant föredrag av Hunnebergskolarna, som sedan 38 år tillbaka reser och tänder en traditionell kolmila vid Erdalen på Hunneberg tredje fredagen i september, och den brinner c:a 2 veckor. Under de veckor som milan brinner måste den vaktas dygnet runt så den håller lagom temperatur och varken slocknar eller exploderar. Under helgerna har man dessutom servering av traditionella kolbullar med stekt fläsk, kaffe, korv etc till nyfikna besökare. Det sköts helt ideellt, och drivs numera som en förening. Tidigare var muséet delaktigt, men idag har man istället stor hjälp av Sveaskog som drar fram virket och staplar upp det med sina maskiner. Virket ska helst ha torkat något år, och det går bra att blanda löv- och barrträd. Det är ett bra sätt att ta tillvara spillbitar och gallringsmaterial från skogen som inte duger till industrin.
För att få en bra kvalitet är den bästa temperaturen runt 500-600°, och så lite syre som möjligt. Om temperaturen är för hög blir det bara smulor, annars kan man ett bra år utvinna ett par hundra säckar à 100 liter vardera. De säljs som grillkol på allhelgonadagen där uppe för 250:-/säck.
Kolmilan är uppbyggd med roster = ribbor på 20 cm underst för att man ska kunna öppna och stänga luftintag. Uppe på ribborna står en trekantstomme som man lutar det stående virket mot = kolved, och bygger på successivt. I mitten finns en mittstolpe = kungen och ett smalt schakt = tändtrumma , där milan tänds med tjärved när den är färdigbyggd. Utanpå veden ligger ett tjockt lager med färskt granris, och ytterst ett par dm kolstybb, som isolering. Milan har alltid ett kvinnonamn, efter den kvinna som får tända den. Trumman stängs sedan, och kolarna passar den dygnet runt, och får gå uppe på och slå med en klubba, då den sjunker nedåt, och sticka ner i den för att se hur processen fortskrider. Det förkolnar uppifrån och ner med några cm/dygn.
Man började kola vid Bergagården när den var Skogsbruksskola 1860-1913, men kolningen pågick i Sverige ända från vikingatiden till efter andra världskriget (kolen användes i gengasbilar). Den viktigaste användningen var inom gruvnäringen, för järnframställning, samt vid Hunneberg för kalkframställning. Sverige var under långa tider nästan avskogat, och hundratusentals arbetade med kolmilor.
Föreningen har starkt behov av nytillskott på personer som kan hjälpa till med byggande, passande och servering under hela perioden. År du intresserad så tveka inte att kontakta Bert på 0730-649399.
Föredragshållarna avtackades efter många frågor med applåder och diplom, varefter presidenten tackade för uppmärksamheten och avslutade mötet.
. |
