John-Åke hälsade Lars Stjernkvist varmt välkommen som en av svensk politiks mest rutinerade brobyggare, med en meritlista som innefattar både rollen som partisekreterare och kommunstyrelseordförande. Lars inledde med att slå fast en viktig sanning: Vadstena är tveklöst Sveriges kulturstad. Hans eget engagemang för kulturen sträcker sig dessutom in i styrelserummet på Shakespearefabriken. Trots att han är född i Motala, intygade han att han numera trivs utmärkt i Vadstena.
En traumatisk fotbollskarriär
Lars erkände dock att han hyser en viss ”hatkärlek” till staden. Grunden till detta trauma lades 1977 under en fotbollsmatch där hans Motala ledde över Vadstena med hela 9–0.
Han fick då det ärofyllda, men ack så tunga, uppdraget att slå en sista straff för att kröna säsongen med tvåsiffriga 10–0. Missen var ett faktum, och straffen blev den definitiva slutpunkten för hans fotbollskarriär. Även om han än idag kan känna ett sting av trauma när han passerar en fotbollsplan, vägs det upp av de positiva minnen han har som 18-årig skolpolitiker i staden.
Den ”omvända” karriärstegen
Efter att ha varit kontaktperson för skolan i Rödtornet och lämnat gymnasiet med toppbetyg, inledde Lars sin bana som journalist i Motala. Han flyttade senare till Norrköping för att arbeta på Folkbladet. Efter några mindre politiska uppdrag i Norrköping rekryterades han till Socialdemokraterna på riksplanet. Där spenderade han 15 år i Stockholm, bland annat som partisekreterare.
Lars beskrev sedan sin något ovanliga ”omvända karriär” – att gå från rikspolitikens strålkastarljus tillbaka till kommunpolitiken. Han betonade, till Peter Karlssons stora förtjusning och skratt, att kommunala uppdrag faktiskt är betydligt svårare än de nationella.
- Inom rikspolitiken kan man begå en malör som snabbt dränks i nästa dags nyhetsflöde.
- Som ansvarig i en kommun glömmer invånarna inte lika lätt.
- En lokalpolitiker måste alltid vara redo att försvara sin politik, oavsett om man befinner sig i kommunhuset eller i kön till mataffären på en lördag.
