I fredags hade vi besök av professor Magnus Henrekson.
Henrekson är professor i nationalekonomi och regeringens särskilde utredare i utredningen "Likvärdiga betyg och meritvärden”, med uppdraget att lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Syftet är att meritvärden från grundskolan och gymnasial nivå mer rättvisande ska spegla elevers ämneskunskaper samt att motverka betygsinflation.
”Sedan 1995 har vi haft ett betygssystem som saknar likvärdighet, år efter år har vi släppt igenom elever som vi inte vet om de fått rättvisa betyg. 3,4 miljoner elever har gått igenom en skola där betygen varit olikvärdiga. Detta system måste förändras så snabbt som det är möjligt, utan att vi stressar fram det.”
”Förslaget är ett stegvist införande av den nya betygsskalan, och för årskurs 6-8 blir det 2028 som det nya systemet rullar igång. De första som genomför de nya nationella slutproven och får ett nytt meritvärde slutar därmed grundskolan våren 2030. I gymnasieskolan införs den nya betygsskalan för de som påbörjar gymnasieskolan höstterminen 2027. De nya nationella slutproven kan ges i några ämnen redan våren 2028 och i samtliga provämnen 2030.”
”Lärare är duktiga på att sätta betyg, de vet var de olika eleverna ligger i relation till varandra. Det svåra är att veta var gränsen går mellan exempelvis betyg 8 och 9, det är därför vi föreslår ett införande av nationella slutprov i både årskurs 9 och i gymnasieskolan. Slutproven kommer att avgöra om man ligger för högt eller för lågt på sin skola. Därför spelar det ingen roll för likvärdigheten mellan skolor om betygen sätts för högt eller lågt. Däremot kan skolorna i efterhand ta del av de genomsnittliga provresultaten i respektive ämne och klass för att på sikt få en blick för skalan.”
Så ser förslaget ut
Lärare sätter även fortsättningsvis betyg. En ny betygsskala på 1-10 införs, med betygskriterierna:
1-3 mindre än godtagbara kunskaper
4-5 godtagbara kunskaper
6-7 goda kunskaper
8-9 mycket goda kunskaper
10 utmärkta kunskaper
Nationella slutprov införs efter utbildningen, som är digitala och centralt rättade 5 provämnen i grundskolan, 5-8 provämnen i gymnasieskolan.
De genomsnittliga betygen på skolenhetsnivå kopplas till resultatet på de nationella slutproven. Systemet är komplext, men en enkel förklaring är att snittresultaten på nationella slutproven jämförs mot de lokala, lärarsatta, betygen vilket gör att elevernas och skolans meritvärde justeras uppåt eller nedåt i efterhand.
30 procent av elevernas meritvärde ska utgöras av de nationella slutproven, 70 procent utgörs av de lärarsatta betygen.
Vid pennan
Sture Gustavsson
