Ett intressant möte, med ett tema som berör många, och med en föredragshållare som talade med stort engagemang och stora kunskaper. Mikael Hoffmann, överläkare i klinisk farmakologi och tidigare läkemedelschef i Östergötland, lockade 21 medlemmar och sju gäster till veckans rotarylunch.
De flesta kunder på apoteken stöter av och till på situationer som är svåra att förstå och förklara. Situationerna är ofta en följd av att enskilda lösningar i ett komplext system inte är helt genomtänkta. Mikael Hoffmann, som också är chef för stiftelsen NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi, var den perfekta personen att reda ut de här frågorna.
Det enkla svaret är läkemedelsföretaget som bestämmer sitt pris. Sedan tar samhället ställning till om priset är rimligt i förhållande till nyttan för patienterna jämfört med andra åtgärder inom hälso- och sjukvården eller samhället i stort. Det går inte att sätta ett pris på ett liv förstås men det man gör är att man studerar vilka konsekvenser olika beslut i samhället får och vad det säger om vilka resurser vi satsar för att rädda liv eller minska ohälsa.
En utgångspunkt är Trafikverkets undersökningar av allmänhetens attityder som för närvarande pekar på att samhället är villigt att satsa kring 40 miljoner kr för att förebygga ett dödsfall i trafiken. Det motsvarar ungefär 2,5 miljoner kronor för ett levnadsår i full hälsa.
TLV beslutar
Den som fattar beslut om ett läkemedel ger tillräcklig effekt vid användning till en viss patientgrupp är myndigheter Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Besluten styrs av riksdagens prioriteringsplattform som bygger på tre etiska principer
Människovärdesprincipen
Solidaritets/behovsprincipen
Kostnadseffektivitetsprincipen
De två första är viktigast - ett liv är lika mycket värt oavsett ålder eller arbetsför individ eller ej. Solidaritets-behovsprincipen innebär att om allt annat lika är det viktigare att den som har sämst hälsa får en viss hälsoeffekt. Alltså bättre att en person med mycket svår sjukdom blir något bättre än att en nästan frisk person blir helt frisk (även om nyttan skulle uppmätas som lika stor).
Slutligen så måste valen ändå vara rimligt kostnadseffektiva. Det finns en övre gräns som samhället är villigt att betala för att rädda ett liv - i trafiken men också i vården. Det viktiga är att patienter med likadan situation behandlas likadant här oavsett vad diagnosen är eller behandlingen är.
Varför måste jag ibland betala hela kostnaden själv?
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, är den myndighet som beslutar om ett läkemedel på recept kan får förmån. Att du får betala allt själv kan inträffa i tre fall:
1. I början av varje 12-månaders period så betalar man hela kostnaden upp till 1425 kr själv, sedan betalar förmånen gradvis mer tills man betalat 2850 kr själv för läkemedel som kostar 6993, sedan får man frikort för läkemedel för resten av perioden.
2. Om läkemedlet saknar förmån:
Företaget har inte sökt förmån (t ex läkemedel som huvudsakligen köps in och ges på sjukhus).
Företaget har fått nej till förmån för det sökta priset.
Läkemedlet är så nytt så att TLV inte hunnit fatta beslut.
3. Läkemedlet omfattas av förmån bara för vissa sjukdomar eller för vissa patientgrupper (t ex barn eller äldre).
(Ämnet och talaren engagerade de närvarande)
Varför ändrar samma läkemedel ibland namn och utseende vid varje apoteksbesök?
När patentet på ett läkemedel gått ut är det fritt för andra tillverkare att marknadsföra sina kopior med samma substans. Om kopian är tillräckligt lik originalet får farmaceuten byta ut mot det billigaste alternativet på apoteket. Förr sjönk priserna kring 30 % på tre år. Nu sjunker priserna 90-95 % på några veckor.
Varför saknas läkemedel ofta på apoteket?
Läkemedelsföretagen agerar annorlunda nu än för decennier sedan. Nya läkemedel är ofta mer komplexa och kräver mer forskning. Från att ha haft kontroll över hela kedjan från råvaror till färdig produkt inklusive forskning och marknadsföring är nu (särskilt läkemedel som tappat patent) produkter där ett företag tillverkar råvarorna, ett annat bearbetar det till färdig substans, ett tredje paketerar och ett fjärde distribuerar. De stora företagen blir mer av marknadsförings- och distributionsföretag för de icke patentskyddade läkemedlen. Transportkedjorna blir känsligare och när vi fick pandemin och sedan Ukrainakriget har det blivit alltmer störningar i ett ganska känsligt system.
Sverige är ett litet land
Till detta tillkommer att Sverige både är en liten marknad och genom aktiv styrning har ganska låga priser på läkemedel beslutade i fasta priser i kronor. När valutan dessutom tappar värde så är det mindre intressant vid brist att distribuera till ett land med små volymer och där vinsten är låg eller obefintlig. Det finns en rad faktorer till men sammanfattningsvis är problemet internationellt men vi känner ibland av det lite mer än andra marknader.
(Mikael Hoffmann i samspråk med Johan Ahlner)
Om det var någon som tyckte det var krångligt så ja, det är det. Det är ännu krångligare och svåröverblickbart än detta. Och det finns starka ekonomiska intressen kring läkemedel. Därför finns det många bristfälliga lösningar och det är alldeles för svårt att få gehör för egentligen ganska självklara saker.
Mötet avslutades med ett antal frågor och en varm applåd! Vid pennan: John-Åke Svensson
