Föredrag: Hallands Hamnar AB
VD Carl- Henrik Hägg hälsades välkommen och inledde sitt föredrag med en kortfattad historisk inledning där han beskrev att en innovativ satsning år 2012 förenade de två kommunalt ägda bolagen Varbergs och Halmstads hamnar. Bolaget samlades under den gemensamma flaggan Hallands Hamnar AB som öppnande upp för nya affärsmöjligheter. Fusionen har inte bara stärkt de två hamnarnas position som ledande inom skogsprodukter, recyclingprodukter, metaller och bilimport, utan även skapat ett starkt alternativ för containertransporter, bulkgods och RoRo-segmentet.
Hallands Hamnar AB står idag på tre bolag där moderbolaget (HHAB) är arbetsgivare i de båda hamnarna och respektive bolag (kommun) äger sin infrastruktur.
Bolaget har idag 153 årsarbetare och 70 personer på timanställning och tar emot ca 1500 anlöp årligen. Volymen gods som hanteras i de båda hamnarna är ca 6 miljoner ton, jämnt fördelat Halmstad och Varberg.
Varbergs hamn är idag Sveriges modernaste och ledande skogshamn och hanterar 1,4 miljoner kubikmeter gods årligen. Med den nya Farehamnen siktar HHAB på att bli Europas modernast skogshamn som erbjuder intermodala (sjö, lands- och järnvägslösningar för sina kunder). De huvudsakliga kunderna finns i Storbritannien med avgångar dagligen samt i USA med avgångar månadsvis.
Halmstads hamn är idag Sveriges ledande recyclinghamn. Men hamnen har samtidigt en större diversifiering i affärsportföljen som bland annat innehåller Biltema Logistik (driver på container volymer och hantering) som kräver stora investeringar i maskinhangeringen. VAG bilgruppen har HHAB som den svenska importhamnen vilket har medfört investeringar i upphöjning av uppställningsytor för att undvika översvämningsskador på bilarna. En annan stor och viktig partner är TATA STEEL med direkt anlöp från Asien med stålcoils (plåtrullar). Sist men inte minst är Stena Recycling med dess skrot och återvinningshantering ett affärsområde med stor utvecklingspotential
Carl- Henrik nämner i förbifarten att antalet individer som arbetar inom logistiksegmentet i Halmstad är 45% högre än i övriga delar av landet.
Utvecklingsprojekten som står på agendan i Halmstad är:
- Oceanhamnen utökas med ytterligare 200 löpmeter samt ges 12 meters djup.
- Ger 21000 kvm för godshantering.
- Förväntas öka logistikflöden.
- Hantera större fartyg (tonnage).
- Höjs upp 3 meter över havsnivån.
- Nya väg och järnvägsanslutningar för bättre logistikflöden och för att anpassa till de nya totalförsvarsdirektiven.
- Ger förutsättningar för att kunna hantera 700 meter långa tågset.
- Direkt påkopplat till västkustbanan och E6 med flera vägnät.
- Ökar effektiviteten och förstärker flexibiliteten i val av transportslag.
- Kombiterminal, omlastning från köl till gummi och stålhjulstranporter och i viss mån flygtransport.
- Se punkt punkt två.
- Ny teknik för att möjliggöra eldrivna och miljövänliga fordon/maskiner och sensorer.
- Ny vågbrytare för att minska risken för översvämningar i hamnområdet.
- Ger en säkrare hantering och minskade omkostnader.
Totalt sett ser Carl- Henrik att dessa fyra satsningar som görs i Halmstads hamn bidrar till en positiv stadsutveckling där störmomentet (transporter och buller bland annat) för stadens invånare förväntas minska.
Avslutningsvis lanserar Carl Henrik Bio CSS (Carbon, Capture, Storage) som är en banbrytande teknik för negativa utsläpp, koldioxidinfångning (CCS) och dess biologiska variant, bio-CCS. Tekniken har potential att spela en avgörande roll i att minska vår påverkan på klimatet.
Tekniken bygger på att sätta koldioxid under högt tryck och därigenom skilja koldioxiden från övriga rökgaser och sedan paketeras (infångning) och mellanlagras för att sedan fraktas med fartyg ut på de stora haven där materian borras ned i jordskorpan för permanent lagring. Det finns härmed förväntningar på ett bidrag till minskad global uppvärmning med ca 7,7 miljoner ton koldioxid per år.
Carl-Henrik ser att HHAB i ett initialt skede kan var en part och aktör för att möjliggöra en BIO CSS anläggning i Halland och han bedömer att potentialen framförallt ligger inom fjärrvärmeproduktionen.
Två frågor ställdes. Varav den ena var en fördjupning av Bio CSS vad han tror att kostnaden för att nå miljömålet kommer att bli. Svaret var att det är för tidigt att uttala sig om innan det finns parter som är villiga att gå in i projekten. Den andra frågan berörde totalförsvars förberedelser och hur väl förberedda HHAB är. Här kunde Carl-Henrik med viss stolthet meddela att HHAB har en egen självförsörjningsuthållighet på tre veckor och att han deltar i samtal om såväl civil- som militärförvarsbehoven som finns i Halland och södra Sverige.
