Lennart är gift med sin fru Elisabeth som även kallas för Lisa. De har två välartade barn som blev intresserade av fotboll när de var fem-sex åldern. Det började spela för Agunnaryd och efter första säsongen var det tveksamt om de skulle fortsätta, men eftersom fotbollsskorna undgått garderobskrympningen blev det säsong två.

 

Agunnaryd låg då i fjärde divisionen och att få bli tränare var bokstavligen en ynnest för Lennart. Döttrarna gick vidare till Älmhult som då låg i division två. Där hade en tränare från Södra Sandby upptäckt deras förmåga så när de flyttade till Lund och studier fick de både skjuts och nytvättade träningskläder. Södra Sandby låg i näst högsta serien det vill säga division ett.  Fotbollen har gett många känslor, man tar med sig både vinster och förluster. Men det var inte bara fotboll, det var piano, det var ridsport och det var dans på dansskolan.

 

Hemma hjälps alla åt, på fredagar innan Lisa kom hem blev det välstädat. Städet kunde göras på två sätt, antingen tjurigt och långsamt eller glatt och snabbt, det blev välstädat på en tre kvarts timme (45 minuter). Städet belönades med att varje höst hade man som mål att göra en längre resa. Ett sätt att utöka reskassan var att elda med ved och att alla fick bidra i arbetet, det har man hållit på med tills döttrarna flyttade till Lund. Kanarieöarna har ofta varit ett av resmålen. Nu i höst åker vi med döttrarna och deras familjer en vecka, sedan stannar Lisa och jag en vecka till och vilar upp oss efter första veckan. Nu är planerna att man ska resa till Kenya och fira att man har varit gifta i 40 år.

 

Att vara gift med en tös från Ryssby och själv komma från Agunnaryd har ju tidigare varit lite tveksamt med tanke på de historiska fejderna mellan orterna. De träffades under en skyttetävling när de var ungefär i 17-årsåldern. Lennart vann en skyttetävling redan när han var 13 år och första pris var ett gevär. Efter lite om och men beviljade polisen vapenlicensen. Kommissarien villkorade licensen med att om Lennart inte skötte sig skulle han få en smäll på huvudet. Lisa och Lennart åkte riket runt och smällde av ca 3000 skott om året vilket innebar att man ofta fick byta pipa. Skyttet upplevs som avstressande. Töserna som föddes 90 är tvillingar vilket innebar att man fick lägga bössan på hyllan.

 

Lennarts föräldrar drev ett lantbruk i Agunnaryd och på vintrarna var det skogsarbete och somrarna tillbringades i traktorn. Lennart upplevde att hans uppväxt var både lärorikt, rätt och riktigt. Lennarts första affär gjorde han då han av sin pappa fick tio pärer (potatisar) vilka han delade upp så det blev 40 bitar. Det gav en mångfaldig skörd som såldes till en fast kundkrets.

Efter grundskola valde Lennart att ta anställning på ATAB trappan, det första steget in i vuxenvärlden var taget. Den dåvarande VD Frid Lidfors var den som såg hans talang. Lennart såg tidigt att det fanns förbättringar att göra i produktionen. På somrarna var även en studieledig Leif Lidfors där och jobbade, de två blev goda vänner. Leif blev senare VD för bolaget.

1990 såldes ATAB trappan till nya ägare. Lennart fortsatte att arbeta samtidigt som han pluggade produktionsteknik och produktionsledning. De nya ägarna lät inte de intjänade medlen stanna kvar i bolaget vilket ledde till konkurs 2002. Innan konkursen omsatte företaget 40 till 45 miljoner och hade 45 anställda. Lennart och alla andra fick vackert gå och anmäla sig till Arbetsförmedlingen.

 

Efter en stunds tänkande ringde Lennart till Leif och föreslog att det skulle starta om företaget. Konkursförvaltaren fick ett bud som återkom med ett motbud som inte var acceptabelt. Till slut kom man överens om ett pris. Lennart gick till banken  och träffade Bo Svensson och presenterade affärsplanerna. Bo undrade hur mycket Lennart ville satsa själv vilket gav att man fick pantsätta huset.

 

De första åren var arbetsamma och första året omsatte man 12 miljoner och var 12 anställda. Det investerades i maskinparken genom egen finansiering och maskinerna betalade av sig inom en kortare period än tänkt. Materialkostnaden var en hög post, genom kontakter på Ikea kunde man inhandla material från Kina till halva kostnaden utan kvalitetssänkning. Arbetsmiljön är viktigt, av den anledningen köptes det in en robotar som betjänade CNC -maskinerna, hellre att roboten kapade sina fingrar än någon anställd. På somrarna är det många som är studielediga och sommarjobbade i fabriken. De unga får så att säga lära sig veta hut, komma i tid och på så sätt lära sig klocka, det har ungdomarna nytta av senare i livet.

 

Lisa och Lennart, som numera är pensionärer, har tre barnbarn i Lund som upptar mycket av tiden. Lennart längtar inte till att göra några nya affärer utan ser fram emot att lära känna oss i Ljungby kungshögens rotaryklubb och det gäller vice versa. Förutom att Lennart var dagens föredragshållare tjänstgjorde han förtjänstfullt i klubbmästeriet.

 

Dagens referatförfattare

Johan Mansfeld