Dagens ego av Halisa Tabakovic var kanske det starkaste och mest känslofyllda ego jag hört under mina 36 år i Rotary.

Föredraget gav en inträngande bild av Halisa egen utveckling sedan hon föddes i Bosnien för cirka 50 år sedan. Halisa ritade upp ett diagram på blädderblocket där hon ritade in toppar och dalar i sitt liv. Några toppar men än fler dalar som Halisa öppet och personligt redovisade för oss.

Halisa är född och uppvuxen i Bosnien. De första tjugo åren i Bosnien levde hon ett bra liv med mamma, pappa, två bröder. Hon hittade kärleken och fick en son. Så kom 1991 och kriget började. Hon kände då att hon måste fly. Det var inte lätt men hon ville lämna landet bara på villkor att hennes mellanbror, 18 år, som stod henne mycket nära följde med.  Men brodern ville inte följa med så Halisa, mannen och sonen lämnade landet illegalt till Slovenien. Oron var stor för sin bror. Mamma, papa och lillebror lämnade landet. Men inte mellanbrodern. Till slut fick Halisa med även mellanbrodern och alla kunde återförenas i Sverige. Det var en dröm när man kom till Sverige. När de kommit hit bestämde de sig för att stanna och bygga ett liv med mål i Sverige. Halisa gick utbildningar och fick sitt första jobb på Bergs Polydun. Allt var jättebra men Halisa var inte nöjd. Hon ville göra något mer. Hon ville inte göra samma sak varje dag. Hon hade ambitioner. Men så en dag fick hon ett telefonsamtal. Ett telefonsamtal som hon fortfarande kan höra varje dag men som hon inte vill höra. Hennes mellanbror som hon kämpat så mycket för hade blivet skjuten på öppen gata i Malmö. Brodern som hade en så jättestor plats i hennes liv. Då rasade hennes livskurva ner i botten. ”Varför förlorade jag en så viktig person, min bästa vän?”  Samtidigt blev hennes son sjuk och fick bl.a. hjärtstopp. Långt senare fick hon veta att man då kämpade för hans liv. Han fick inget syre och blev ”konstig” utan att Halisa visste varför. Han drabbades av en personlighetsförändring med epilepsi, anfall m.m. Men Halisa såg inget. Han flyttade hemifrån och kom aldrig hem. Nu hände något positivt. Hennes lillebror blev friskförklarad efter att ha haft cancer i flera år.  Nu gick det lite uppför i Halisas liv. Men snart kom cancern tillbaka hos brodern. Den växte nu så snabbt att det inte gick att operera. Då växte sig Halisa stark och intalade sig att hon måste vara stark för hon behövs för brodern. Men cancern minskade och försvann. Men sonen fick fler och fler anfall och man kunde inte hitta någon medicin.  Men så började Halisa jobba igen. Hon jobbar fortfarande på Samhall med personer med olika funktionsvariationer. Mångas av dessa är trasiga och håller en fasad utåt men Halisa har lärt sig lyssna även om det inte sällan är mycket tungt. När hon lärde sig att lyssna fick hon också dem att öppna sig och detta har lärt henne mycket. Hon har blivit en annan person än den hon var tidigare. Halisa förklara vikten av att lyssna och att hålla dörren öppen för andra människor. Då kan man göra skillnad.

Halisa slutar med att informera oss om att hon för två månader sedan fick besked av sin lillebror att läkarna åter upptäckt något och att Halisa nu väntar på att följa med honom till lasarettet igen.

 

Peråke Wiberg

 

Halisa är sedan 2013 områdeschef på Samhall och jobbar främst med personer med funktionsnedsättning, alla anställda. I dagsläget är ca 90 personer anställda. Halisas arbete består mest av att hitta lämplig sysselsättning till dessa, antingen hos befintliga kunder eller utanför Samhall. Har i dagsläget ca 30 kunder i Ljungby./Birgitta