Andreas Linderoth, forskningssamordnare på Marinmuseum, tog oss med på en spännande tidsresa tillbaka till 1980-talet och det kalla kriget. Han berättade om hur rapporteringen gick till i de lokala medierna.
Många förknippar kalla kriget med stora händelser på 1950- och 60-talen, som Kubakrisen. Men faktum är att 1983 var kalla krigets farligaste år. Det slår Andreas Linderoth, forskare på Marinmuseum fast. I boken "Orostider – förr och nu", som är museets årsbok 2024, tittar han på hur de lokala medierna BLT och Sydöstran rapporterade om händelserna.
Kalla kriget pågick 1947-1991. Det var inget hett militärt krig, därav namnet kalla kriget. Huvudmotståndarna USA och Sovjetunionen möttes aldrig i öppet krig, även om de krigade via ombud i andra länder. Kalla kriget speglades även i kulturen, i tv-serier, filmer, marknadsföring och musik.
1983 var alltså kulmen på kalla kriget. Då nådde den militära kapplöpningen sin topp och motståndarna stod som längst ifrån varandra. 1985 valdes så Gorbatjov till Sovjetunionens nya ledare. Han inledde då perestrojkan vilket ledde till Sovjetunionens fall och kalla krigets slut.
I Blekinge publicerade medierna katastrofreportage om hur illa det skulle gå om Trossö attackerades, det skulle inte finnas skyddsrum till alla. När händelsen med U137 inträffade var det starten på en omfattande rapportering om ubåtsjakter. I februari 1984 jagades en misstänkt ubåt i Karlskrona. Allmänheten blev väldigt engagerade i händelsen och både civila och militära rapporterade att man sett grodmän på öar i skärgården. 23 sjunkbomber fälldes, 28 chockladdningar avfyrades, likaså 63 handgranater.
Sammanfattningsvis påverkades Blekinge tydligt av kalla krigets effekter, inte minst genom fler ubåtskränkningar och ubåtsjakter. Oron slog igenom i tidningarnas rapportering. Viss kritik mot civilförsvaret förekom. Men stödet i BLT och Sydöstran var starkt för det militära försvaret (främst marinen) och för den svenska neutralitetspolitiken.