Jag hör till den generation som fick lära känna flickorna Spara och Slösa i tidningen Lyckoslanten, som gavs ut av Sparbanken under åren 1926-63.  Av den skötsamma Spara skulle man lära sig sparsamhetens dygd och ta varning av den slarviga Slösa som spenderade alla sina slantar på nöjen och godis och därför ofta led av tandvärk.

Många av dagens beslutsfattare är nog för unga för den publikationen eller så drog de inga lärdomar av Sparas goda exempel. Man blir ju fundersam när det gång efter annan avslöjas hur våra skattemedel missbrukas och slösas bort på vettlösa projekt eller t.o.m. hamnar i fickorna hos kriminella nätverk.

 

Slöseriombudsmannen (SlösO), med namnet Phiip Svrén, har som uppgift att granska hur våra skattepengar används och han hittar ofta exempel på vettlöst slöseri.  SLösO verkar på uppdrag av Skattebetalarna - en svensk, allmännyttig, ideell förening och samtidigt politisk intresseorganisation som verkar för lägre skatter.

Var vi än befinner oss på den politiska skalan kan vi nog vara överens om att slöseri och oklokt handhavande, ja, ibland rent kriminell hantering av allmänna medel, på alla sätt måste bekämpas och beivras.