Rolf började sin bana 1957 i stockholm som lärling i guldsmedsbranchen.

Guldsmedsyrket skulle kunna passa tyckte Rolf, för han vill arbetar med händerna.

De etablerade medarbetarna var tuffa mot lärlingar. Rolf berättade att som ny på jobbet fick han till uppgift att såga ut mönster i mässingsplattor och till detta fick han 4 st sågblad som skulle hålla hela hans tid som anställd. Ganska snabbt var alla fyra sågblad sönderbrutna. När chefen upptäckte detta vrålade han ut "va f-n har du gjort" redan nu haft sönder sågbladen. Då var det bara att försöka löda ihop bladen. 

Arbetsmiljön hos juveleraren på Odengatan var inte den bästa, kollegorna rökte enormt. Vid lödning användes plattor av asbets som underlag. Under tillverkningen av smycke blev det blåfärgade märken som måste bort, då blandades svavelsyra och cyankalium och efter smällen var alla missprydande fläckar borta. Processen kallas för att smyckens skulle "avgyllas" 

Rolf tillsammans med andra lärlingar cyklade omkring i Stockholms gator med väskor med 3-400gr guld som skulle till myntverket för att stämplas, ganska otänkbart idag.

När det var dags att ta steget från lärling till gesäll bjöds det på sill o snaps det var hela ceremonien.

Karriären började hos en Dansk juvelerare som senare byttes till firma i Hamburg. Där efter flyttade Rolf till Thun i Schweiz och vid den tiden var Rolf riktigt etablerad i yrket och fick uppdrag att designa en ny kollektion. Chefen kom med ett antal safirer och lämnade dem med orden - gör något. Totalt blev det 15 år utomlands.

Flyttade till Sverige och Kalmartrakten där de inte trivdes.

Blev uppring av juvelerare i Ängelholm som erbjöd Rolf att köpa dennes verkstad. Rolf drev Orrlings guld i många år för att 2011 sälja till Monica Elofsson.

Rolf berättade om skillnaden med att arbeta med silver eller guld, det är ingen skillnad båda är att "löda, fila och såga".

Teknikstrul gjorde att Rolf berättade sin intressanta resa utan de förbereda bilderna, som blev mycket trevligt.