Mats Lindqvists presentation i stora drag:
 
Det finns tolv viltvårdare i Nacka kommun. De är inte anställda av kommunen utan arbetar på frivillig basis. De bildar ett jaktlag som har arrendeavtal med kommunen. De betalar inget arrende men får heller ingen ersättning. Betalningen är de djur de skjuter. Kommunen står för utbildningen. Kommunen har också en egen viltförvaltare. Syftet med viltvården framgår av 4 § i jaktlagen. Det är meningen att de vilda djuren ska må bra. Kommunen ställer därför upp foderbord mellan december och april. 
Viltvårdarna bedriver dels skyddsjakt för att hålla bestånden på en lagom nivå, dels vanlig jakt. Skyddsjakten kräver tillstånd av länsstyrelsen. Viltvårdarna tar vidare hand om skadade och döda djur. Det är fråga om djur som skadats eller dödats vid trafikolyckor eller på annat sätt, t.ex. fastnat i fotbollsmål eller studsmattenät eller dött av svält under kalla vintrar. När det gäller viltolyckor är det polisen som är uppdragsgivare. Polisen är också uppdragsgivare vid s.k. allmänfarlig händelse. Det kan t.ex. röra sig om en älg som är farlig för allmänheten och som måste avlivas. Viltvårdarna får samtal dagligen från medborgare, som har problem med vilda djur. Viltvårdarna får skjuta på kommunens mark. När det gäller privat mark krävs tillstånd av markägarna, utom när det är fråga om skadade djur; då krävs i stället tillstånd av polisen. Det är besvärligt att jaga i ett så tättbebyggt område som Nacka kommun. Det kräver stort säkerhetstänk och stor hänsyn till allmänheten.
 

Det sker 200 – 300 rapporterade viltolyckor om året i kommunen, de flesta på våren och hösten. Mörkertalet är stort, uppskattningsvis 30 – 40 procent. Förarna smiter ofta; det är i stället andra som anmäler. Vad ska man göra om man är inblandad i en viltolycka? Man ska ringa 112 eller direkt till viltvårdarna, som har jour dygnet runt. Man ska vidare markera platsen med ett speciellt band eller något annat synligt, t.ex. en plastpåse. Man ska kunna lämna information om djuret, t.ex. åt vilket håll det sprang och man ska vara tillgänglig på telefon för att svara på frågor.
Till de djur som ställer till problem hör:
  • Vitkindad gås; de skräpar ner
  • Rådjur; de är alldeles för många och orsakar många trafikolyckor
  • Bäver; de ökar i antal; viltvårdarna har tillstånd att skjuta på Erstaviks mark; förra året sköt de 26 bävrar
  • Storskarv; de är svåra att komma åt och man kan inte göra mycket
  • Vildsvin; de har börjat komma till Erstavik och kommer säkert att spridas; det är stor risk att Golfklubben kommer att drabbas; de är nattdjur och svåra att jaga; de jagas med kula, vilket ställer stora krav på säkerhet
  • Mink; den är en invasiv art, som är svår att jaga; de jagas med fällor
  • Älg; viltvårdarna skjuter inte mycket älg; de kan vara farliga om de kommer in i bebyggda områden
Det finns ett stort bestånd av hjortar i kommunen, många i Erstavik. Viltvårdarna skjuter en del hjortar. Ibland blir det intressekonflikter mellan viltvårdarna och den del av allmänheten som är jaktmotståndare och inte kan acceptera att vilda djur dödas för att hålla bestånden på en rimlig nivå. Det är dock inte så vanligt med sådana konflikter i Nacka.
 

Vid pennan Inger Kalmerborn