Föredrag av Gunilla Herolf
Bakgrund
Europas utveckling efter Berlinmurens fall 1989 gick i positiv riktning, men 2010-2014 förändrades den säkerhetspolitiska situationen och därmed det politiska tonläget. Det berodde på Putins annektering av Krim och aggressionen mot sydöstra Ukraina, som i sin tur ledde till EU-sanktioner och NATO-upprustning. Det nordiska samarbetet kom nu att inriktas på territorialförsvar. Andra stora händelser under denna period var den arabiska våren, som ledde till flyktingkrisen 2015, samt Kinas nya expansiva kommunikations- och investeringspolitik i Europa.
Dagens oroshärdar:
Ryskt hot mot Ukraina och NATO men också Sverige och Finland: Ryssland kräver bl a att NATO ej utvidgas österut. NATO protesterar.
Konflikter i östra Medelhavet: Gasfyndigheter har lett ny konflikt mellan Turkiet och Grekland/Cypern, där Frankrike tagit parti för de senare. En fransk-grekisk försvarsunion har etablerats, mot Turkiet, vilket är unikt eftersom alla är medlemmar i NATO.
Libyen blev delat efter inbördeskrig 2011. Östra Libanon berörs av franska och ryska intressen, västra Libanon av turkiska och italienska. Olja och maktanspråk är huvudsakliga konfliktorsaker. Valet 2021 blev inställt pga oroligheter.
2 personer kandiderar för presidentposten, bla Khadaffis son. Interimsregering upprätthåller f n ett visst lugn.
Brexit
UK kan inte längre lägga in veto, och Sverige har förlorat en bundsförvant. Frankrike och Tyskland har fått ökat inflytande. EU-länderna är fortsatt intresserade av försvarssamarbete med Storbritannien, men detta land kräver avtal med länderna, inte med organisationen.
Relationen EU – USA
Förbättrade relationer med Biden som president, men kritik mot hanteringen av USA:s utträde ur Afghanistan, och viss oro för att USA blir alltför fokuserat på Kina.
EU internt: problem och olikheter
Problem med värdefrågor i Polen och Ungern, men andra försöker också begränsa mediers frihet, t ex Bulgarien, Rumänien, Slovenien och Malta.
Skillnad i synen på de två stormakterna. Frankrike vill ha USA som garant – på avstånd. Tyskland önskar ha en god relation med Ryssland pga minnen från andra världskriget.
Olika hotbilder: Länderna i södra Europa påverkas av problem från Afrika: Flyktingar, terrorism. I norr dominerar den ryska hotbilden.
Flera Balkanländer har svårt att uppfylla EU:s krav: Nordmakedonien och Albanien uppfyller kraven men Bulgarien skapar problem. Ryssland hetsar också Nordmakedonien och Albanien mot varandra för att förhindra anslutning.
Frankrike och Nederländerna är negativa till EU-utvidgning
Akuta frågor:
Putin vill se sig som världsledare i nivå med Biden. Han riktar sig därför mot NATO och USA, trots att hoten berör Europa.
Putin önskar att Tyskland o Frankrike ska pressa Ukraina. (Macrons roll oroar: Frankrike är nu ordförande i EU och skyldig att agera ihop med Europas högsta ledning!)
Tyskland har en ny regering med tre partier som inte är helt eniga.
Frankrike och Italien utmanar Tyskland när de pga sin stora statsskuld söker nya regler i den europeiska stabilitetspakten.
Presidentval i Frankrike i april.
NATO:s ”strategiska koncept” (strategi)
Förbli militärt starkt, bli mer globalt (Kina oroar)
Politiskt starkare (mer enigt)
Turkiets nära samarbete med Ryssland oroar
EU:s ”strategiska kompass” (strategi)
Förslag om 5000 i snabbinsatsstyrka (osäkert hur det går med förslaget )
NATO anser sig försvagat av 2 beslutsstrukturer
Utmaningar för Sverige inom EU:
Projekt i Europa kommer sällan från EU nu utan oftare från enskilda länder som Storbritannien och Frankrike, därför inget svenskt inflytande i dem.
EU:s tyngdpunkt ligger i syd pga att de stora länderna är Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien (fler representanter i ledningen)
Ett EU som utvecklas i olika hastigheter/ökad differentiering kan leda till större utanförskap för Sverige. (Stefan Löfven fick t ex ofta påminna EU om att ökad integration inom eurogruppen inte fick ske på sådant sätt att länder som Sverige skadades.)
Vad kan Sverige göra?
Starkare genom allianser med likasinnade
Nordiskt samarbete, inkluderande de baltiska länderna (synlighet och styrka)
Engagemang och ansvarstagande
Gå med i euron? Gå med i NATO?
Vi tackar Gunilla för ett initierat och högintressant föredrag med ett
Polio-Plus – diplom.
Anteckningarna skrevs av Micaela Lavonius och redigerades av föredragshållaren