Bästa medlem!
Veckobrev Nyköping Rotaryklubb, lunchmöte 2026-03-20
Datum: 20 mars 2026
President: Katarina Josefsson
Närvarande medlemmar:38
Gäster: 6. Lena Björklén, Birgitta Herkner, Holger Namér, Sofia Aktegård, Bodil Kragh och föredragshållaren Bo Kragh.
Ordförande hälsade alla välkomna.
Dagens föredrag: Ukrainas kamp för frihet
Kampen om Ukraina går mycket långt tillbaka i tiden och Bo gav en målande och bitvis detaljrik beskrivning av olika skeenden från 1600-talet fram till idag. Jag skrev så att pennan glödde och i texten nedan finns risken att detaljer har gått förlorade och andra kommit till – eventuella felaktigheter är helt och hållet undertecknads.
- 1654 – Delar av dagens Ukraina tillhörde då det polsk-litauiska samväldet, men under ledning av kosackledaren Bohdan Chmelnytskyj slöts Perejaslavavtalet med Ryssland i hopp om skydd och större självständighet. Gräset var dock inte grönare där. Under det stora nordiska kriget allierade sig senare kosackledaren Ivan Mazepa med Sverige och Karl XII mot Ryssland. Det hela kulminerade i Slaget vid Poltava, som blev ett dyrköpt nederlag där ”10.000 soldater sprang in i evinnerligheten”. Efter detta stärktes den ryska kontrollen över stora delar av Ukraina. Svenskarna framställs historiskt som angripare/invaderande armé och flera gator har fått namn som översatt betyder ”svenskgravsgatan” med koppling till massgravar för svenska soldater.
- På 1800-talet växte en nationell identitet fram, inte minst genom författaren och poeten Taras Sjevtjenko, som kom att bli en viktig symbol för Ukrainas frihetssträvanden.
- Efter första världskriget utropades flera kortlivade ukrainska statsbildningar i samband med det ryska imperiets fall. Dessa besegrades dock och Ukraina införlivades i Sovjetunionen. Under 1930-talet drabbades landet av den svåra svältkatastrofen Holodomor, då miljoner människor dog.
- Senare invaderades Sovjetunionen av Nazityskland genom Operation Barbarossa. Ukraina blev ett centralt slagfält, ockuperades och återtogs därefter av Sovjetunionen, varpå landet åter var en del av Sovjet.
- 1954 såg Nikita Chrusjtjov till att Krim införlivades i den ukrainska sovjetrepubliken.
- 1975 bekräftades Europas efterkrigsgränser och principer om territoriell integritet genom Helsingforsavtalet, vilket fick stor långsiktig betydelse.
- 1991 frigjorde sig republiker successivt från Sovjetunionen i samband med Sovjetunionens upplösning. Först ut var de baltiska länderna och därefter bland annat Ukraina, som blev självständigt efter en folkomröstning.
- 1994 – kärnvapen i Kazakstan, Ukraina, Ryska federationen och Belarus – genom Budapestmemorandumet avstod Ukraina sina kärnvapen i utbyte mot säkerhetsgarantier.
- Maidanupproret (Euromajdan) då Viktor Janukovytj flydde till Ryssland.
- 2014 annekterar Ryssland Krimhalvön och samtidigt bryter strider ut i östra Ukraina.
Ryssland självuppfattning beskriver Bo som att de är guds gåva till mänskligheten och att allt som enligt deras teoretiska utgångspunkt någon gång varit ryskt ÄR ryskt.
Rent språkligt betyder Ukraina ”På Ukraina” på Ukrainska och ”I Ukraina på Ryska”. Men skillnaden handlar mer om språkbruk och politisk markering (särskilt i ryska), än bara grammatik.
Att Vladimir Putin leder Ryssland och Volodymyr Zelenskyj Ukraina känner alla säkert till. Mindre känt är måhända att det i grunden är samma förnamn på olika språk. Ännu mindre känt är helt säkert att föredragshållarens katter har fått namn efter dessa två herrar. Den ena katten är aggressiv och den andra smartare – jag överlåter till läsaren att gissa vem som är vem.
Den före detta skådespelaren Zelenskyj vann presidentvalet 2019 stort och fick drygt 70 % av rösterna i den andra valomgången. Förtroendet sjönk därefter, och var relativt lågt när Rysslands fullskaliga invasion inleddes den 24 februari 2022. I inledningen fick Zelenskyj ett erbjudande om att med USA:s hjälp evakueras ur landet. Hans svar gick till historien och satte sannolikt tonen för motståndet, både i Ukraina och internationellt: ”The fight is here; I need ammunition, not a ride”.
Efter Rysslands initiala framgångar har kriget alltmer kommit att likna ett ställningskrig. Trots att de territoriella förändringarna är begränsade sker striderna till ett mycket högt mänskligt pris, där inte minst rysk taktik lett till stora förluster. Sedan en tid pågår diskussioner om att de cirka 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som är frysta i bland annat Euroclear ska användas för att stödja Ukraina. Motståndet handlar främst om finansiella och juridiska risker. Men som Bo uttryckte det: ”det är bättre att Euroclear går under än att Ukraina gör det”. Ukraina slåss inte bara för sin egen frihet utan, i ett vidare perspektiv, även för Europas säkerhet.
Bo ser tre möjliga scenarier för hur kriget kan sluta:
- Det finska – en hänvisning till Vinterkriget. Finland tvingades då avträda territorium till Sovjetunionen men bevarade sin självständighet. Översatt till dagens situation skulle det innebära att Ukraina förlorar delar av sitt territorium, men överlever som stat.
- Det svenska – syftar på Sveriges nederlag i Freden i Nystad eller Freden i Fredrikshamn, där landet efter militära nederlag tvingades acceptera betydande territoriella förluster och en ny maktbalans. I Ukrainas fall skulle detta motsvara en uppgörelse där Ryssland tillerkänns större vinster än enbart nuvarande frontlinje, och där Ukraina tvingas till eftergifter under press.
- Det koreanska eller cypriotiska – en frusen konflikt liknande situationen på Koreahalvön efter Koreakriget eller delningen av Cypern. Striderna upphör utan ett egentligt fredsavtal, och en demarkationslinje etableras där fronten i praktiken går.
Bo avslutar med en kortanekdot med tre jokrar och spader dam som undertecknad inte klarar av att återge – ni som var på mötet: grattis! Till er övriga: ni får leva i nyfiken ovisshet.
Ordförande lyckades bättre än Karl XIIs försök att stoppa ryssen få stopp på en mycket engagerade talare och tackade varmt för ett fint föredrag och överlämnade sedvanligt diplom som tack och bevis på att arbetet mot att utrota Polio Plus har fått ytterligare 300 kronor.
Rotaryärenden
- Den planerade utflykten till Utö för att bland annat lära oss mer om våtmarker genomförs i april 2027. Hans ”Frasse” Franzén återkommer i ärendet.
- Den 23 april planeras en resa till Flygvapenmuseet i Linköping, utnämnt till Sveriges bästa museum med utmärkt restaurang. Max 50 personer ryms och minst 25 personer krävs för att resan ska bli av. Anmälan senast 15 april.
- Distriktskonferens
Ordföranden avslutade mötet.
Vid tangentbordet:
Mats Pettersson
