Veckobrev från möte 6 mars 2026

 

Tjänstgörande president: Ann de Jong

Antal närvarande medlemmar: 32 medlemmar och 2 gäster

 

 

Ann de Jong hälsade medlemmarna och dagens föreläsare Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet, välkomna till lunchen.

 

Skogssällskapet är ett litet skogsbolag som finns i tre länder, Sverige Finland och Lettland. De förvaltar skog åt kommuner, privatpersoner och stiftelser. Skogssällskapet är också organiserat som en fristående stiftelse. 

Skogssällskapet grundades 1912 av Edwin Ohlsson för att återskapa skog där ljunghedar tagit över. Idag arbetar man också med att återskapa hedar eftersom det blivit en naturtyp som det är brist på. Överskottet från verksamheten används till forskning och naturvård. Från Skogssällskapets tidiga år visade Karin en bild på kvinnor i Borås som planterade skog. Kvinnorna kallades surrogatpojkar då de var klädda i byxor.

 

1903 kom den första skogsvårdslagen som var inriktad på produktion av virke. Den lag som gäller idag kom 1993 och har balanserade mål mellan miljö och produktion. Lagen bygger på ett sektorsansvar, frihet under ansvar. 1998 kom den första FSC-certifieringen, och idag är 66% av skogen certifierad.

 

Med effektivare avverkningsmetoder kom totalavverkningar. Idag sker förvaltningen av skogen på ett annat sätt. Kantzoner, döda träd, lövträd och gamla träd lämnas kvar. Högstubbar lämnas kvar för att få in död ved.

 

Det finns bra statistik från 100 års skogsförvaltning. Statistiken visar att virkesförrådet har fördubblats under den här perioden, och att det idag finns betydligt mera lövträd. Man har också strävat efter att få in mer tall, och idag finns det mer tall än gran. Angreppen av granbarkborre har bidragit, då fel träslag på torr mark blir ett lätt offer.

 

I statistiken syns effekterna av stormar, såsom stormarna hösten 1969 och Gudrun 2005. Tillväxten har också haft en nedgång de senaste åren efter den torra sommaren 2018. Med klimatförändringar blir det både blötare och torrare samt varmare och kallare. Nu har dock kurvan för tillväxt åter vänt uppåt.

 

Karin menar att det är bra att satsa på skogsmark, för mark görs det inte mer av. Skog är en viktig råvara, och att bygga av trä är klimatsmart då det binder in kol. Vad vi ska ha skog till, och hur den ska förvaltas har varit en nationell kompetens, men under Ursula van den Leyen har EU fått en större inverkan. Fler ärenden avgörs i domstolar som inte är så bra på biologi. Det har lett till en spretig rättsskipning och skillnader i ersättningar.

 

Inom forskningen tittar man på hur klimatförändringar påverkar skogen med skador och ändrad tillväxt, men också kolbindning och återvätning. Skogsskötseln digitaliseras och man använder drönare och satelliter för övervakning. Det pågår utveckling av autonoma skogsmaskiner.

 

Det som är på gång nu är en ny generaldirektör för Skogsstyrelsen, en skogsproposition den 18 mars och en ny artskyddsproposition också under mars. Regeringen ska lämna en nationell plan för naturrestaurering till EU under hösten. Valet i september kan också påverka skogspolitiken.

 

Karin avslutade föredraget med att hänvisa till Skogssällskapets hemsida och till tidningen Skogsvärden som man kan prenumerera på utan kostnad.

 

 

Vid pennan: Leila Ekman