Leif Kroon, Stockholm-Fryshuset

              Ulf Jonsson, Stockholm-Fryshuset

              Danor Ghersinich, Stockholm-Fryshuset

              Ahmed Amine Ramdani, Stockholm-Fryshuset

              Lars Bengtsson, Kiviks RK

              Carl Lemon

 

President Claes-Otto Hammarlund manade till samling genom att låta vår klocka ljuda.

Han kunde till sin och allas vår glädje välkomna deltagarna till höstens hitintills mest välbesökta klubbmöte, nämligen sju gäster och femton egna medlemmar. Så var också ämnet rykande aktuellt: Säkerhetspolitik i stort, omvärldsanalys och svenskt totalförsvar.

Allt förmedlat från den innersta beslutskretsen av vår kunniga riksdagsledamot Alexandra Anstrell, Nacka, tillika ledamot av försvarsutskottet och medlem i vår rotaryklubb.

 

Kort referat:

Det stora omedelbara hotet för vår säkerhet här i norra Europa är Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina. Kriget är nu inne på tredje vintern och skapar ofattbart lidande för civilbefolkningen. Krigshandlingarna riktar sig inte bara mot militära mål utan också i stor omfattning mot, för befolkningen, livsviktig infrastruktur såsom el och vattenförsörjning. Dessutom drar man sig inte för att attackera rena civila bostadsområden. Just nu ser de ryska insatserna ut att eskalera med användande av långdistansrobotar och nordkoreanska hjälptrupper.

 

Ett annat hot mot vår tillvaro är bristande cybersäkerhet, där vi redan idag märker intrång, som kostar samhället stora summor att rätta till. Varifrån dessa intrång kommer är många gånger svårt att härleda, men att en stor del av detta kommer från "trollfabriker" i Ryssland, torde man vara överens om. För att kunna stävja detta planeras ett cybersäkerhetscentrum.

 

Ett stort hot för världsfreden, låt vara på längre avstånd från oss, är det spända läget mellan Kina och Taiwan. Eftersom USA stöder Taiwan är oroligheter i området en potentiell början till ett världskrig, då två stormakter står mot varandra.

 

För Sveriges del har vårt inträde i Nato skapat en större säkerhet samtidigt som det också innebar militära åtaganden. Vi tillhör ju den norra flanken med särskilt Arctic som tilltänkt operationsområde. Området mellan Nordpolen/Grönland och Europa/Asien blir alltmer intressant även ur ekonomisk synpunkt. Allteftersom den globala uppvärmningen smälter isarna öppnar sig möjligheten till utvinning av viktiga mineraler och också ökad framkomlighet via Nordostpassagen mellan Kina och Europa. En tankeställare är att 2/3 av alla arktiska stationer drivs av Ryssland. En inte helt orimlig situation med tanke på Rysslands långa nordkust, men med hänsyn till den nuvarande regimens oberäkneliga agerande i alla fall värt att observeras.

 

Hur ser då situationen ut för oss i Sverige? Tidigare har försvaret reglerats av försvarsbeslut som omfattat kortare och längre perioder och då gällt i huvudsak det militära försvaret. Erfarenheter från covidpandemin gör att hotet mot civilsamhället också kommer från andra håll och därför behövs en samlad bild och en samlad finansiering. Vi talar idag om ett Totalförsvarsbeslut. För att finansiera detta tillförs 170 miljarder de närmaste åren. Detta ska då täcka ökade kostnader för personal och materiel.

 

På personalsidan behövs generellt fler anställda för att fylla upp redan beslutade åtgärder.

Vidare kommer vi genom Nato att behöva bemanna staber och förband stationerade utanför Sverige. Alla medlemmar i Nato måste uppfylla sina åtaganden för att upprätthålla respekten för  fördragets paragraf 5, dvs i korthet, rätt och skyldighet att bistå varandra vid yttre angrepp.

 

Ett viktigt inslag i totalförsvaret gör landets frivilligorganisationer, tex. hemvärnet, lottarörelsen m.fl. som ju är grenar av den militära verksamheten men också fristående rörelser som samfund av olika sorter, som oftast finns geografiskt närmast en katastrofplats och som med mycket kort varsel kan ställa upp med lokaler och personal. 

 

På materielsidan  saknas det fortfarande till en del lämplig utrustning för kvinnor trots att dessa bemannat försvaret i decennier. Den verkligt tunga och kostnadskrävande åtgärden gäller nästa generations stridsflyg. Den förra, JAS-paketet, föregicks av långa diskussioner  och så torde bli fallet nu också.

 

Civilförsvaret, där ansvaret till stor del ligger på landets kommuner och regioner, är bilden mer splittrad av naturliga skäl. Det är många aktörer som självständigt ska besluta om åtgärder. Behovet av el, vatten, mat, mm, skiljer sig åt, men en erfarenhet som kunde dras av förra vinterns väderkaos visade, att det behövs mer samordning. Samma sak gäller också den kommunala beredskapen. 

 

Vi har också ansvar som enskilda individer. Hittar du och jag till närmaste skyddsrum?... har vi mat och vatten för ett antal dagar om tillförseln fallerar?.. har vi någon form av belysning om elen slås ut?.. hur kommer vi i kontakt med omvärlden om mobilmasten rasar, mm.?      

Vi har nu, i princip alla, fått tillgång till informationsskriften "Om krisen eller kriget kommer". Läs och begrunda! Nästa år kommer också eleverna på gymnasiet att informeras.

 

På en fråga i samband med avslutningen av anförandet angående debattstämningen i Försvarsutskottet berättade Alexandra att enheten i de stora frågorna är i det närmaste total. Även om man naturligtvis  debatterar enskildheter är man mangrant eniga om att försvara Sverige som en självständig  demokratisk nation! Det känns betryggande för oss medborgare.

 

Nästa möte:  AW den 29 nov. kl. 16:00. (Styrelsesammanträde kl. 15:00)

                         Profil Hotels, Sickla

                         Årsmöte den 6 dec. kl. 12:00

 

Åke Arvidsson

/sekr./