Ekeby Reningsverk, Eskilstuna
Dagens föredragshållare var Anna Bogren, Ekeby reningsverk

Vattenrening i flera steg
45 000 m3 - ungefär så mycket vatten kommer varje dygn via avloppsledningarna till reningsverket på Ekeby. Vårt jobb är att rena vattnet från fosfor, kväve och organiskt material som annars skulle kunna orsaka övergödning med algblomning och syrebrist i Eskilstunaån och Mälaren.
Grovrening
Det grova skräpet tar vi hand om genom att tvätta och pressa det, sedan kör vi det till förbränning tillsammans med brännbart hushållsavfall.
Kemisk rening
Efter att grova saker rensats bort tillsätter vi kemikalien järnsulfat för att rena vattnet från fosfor. Järnsulfaten fungerar som en magnet och drar till sig fosforpartiklarna så att de klumpar ihop sig till större, tyngre flockar som blir lättare att ta bort.
Mekanisk rening
Nästa steg är sandfånget. Här blåser vi in luft i vattnet, vilket får det organiska materialet att ”sväva” uppe vid ytan samtidigt som sanden faller till botten. Sanden pumpas in till sandtvätten där den tvättas för att sedan kunna användas som utfyllnad vid byggen m.m.
Biologisk rening
I den biologiska reningen renas vattnet med hjälp av bakterier, mikroskopiskt små organismer som lever naturligt i avloppsvattnet. Mikroorganismerna äter av det organiska materialet i vattnet för att få energi till att växa och bli fler.
Sedimentering
Efter den biologiska reningen förs vattnet vidare till ett sista bassängblock, slutsedimenteringen. Här sjunker de partiklar som finns kvar i vattnet till botten. Där samlas slammet upp och skickas sedan vidare för hantering i rötkamrarna.
Våtmarken
I det sista steget passerar vattnet Ekeby våtmark, som är Sveriges största konstgjorda våtmark. Vattnet innehåller fortfarande mycket kväve och en del fosfor. När vattnet flödar igenom våtmarken, vilket tar ungefär en vecka, tas fosforn upp av växtligheten och kvävet omvandlas till kvävgas
Slamhantering
I rötkamrarna rötas slammet, en syrefri process med bakterier som gör att det bildas rötgas. Metangasen används som miljövänligt bränsle för att driva Eskilstunas stadsbussar. Slammet från rötningen skickas till rötslamförrådet. Det torkade slammet körs sedan med lastbil till Lilla Nyby återvinningscentral, där det används som ett sista täckande lager på deponin.
Föredraget följdes upp med frågor kring aktuella miljöproblem – hur renas avloppsvattnet från medicinrester, knark, pfas och andra farliga ämnen?
Vid pennan
Göran B